Paula:

Paula lägger upp en helt ofiltrerad bild – hehe –  med frågan om vad hennes följare anser om detoxkuren C9 – nått hokus pokus som även andra bloggare – Tyra – har testat innan. Nån som vet om hon slutförde sin kur förresten?

Jag undrar om Cissi Wallin kommer gå i taket nu med en Lady Dahmer i hasorna med tanke på hennes lilla kupp i våras där hon tydligt tog ställning i frågan genom att ”hänga ut” en annan kvinna med saxad bild i sitt Instagramflöde.
Då såg det ut så här:

De flesta experter – förutom de som tjänar sitt levebröd på just detoxkurer – menar på att det är rena bluffen och att kroppen kan rena ut sig själv om det behövs.
Jag är ingen expert och har således ingen aning. Vad tror ni? Tjocka Hetsätarkatten höll på att svimma av själva ordet detox. Ingen mat?????

Så?
Detox? Yeahy och nääääj?

Paulas:

Att komma från de småländska skogarna och leva ihop med en stockholmare har fått mig att inse hur många lokala traditioner som finns i vårt avlånga land – framför allt när det kommer till ungdomens dagar med student, studentfest, utgångar mm..
Paula tar upp en sådan grej idag på sin blogg – nämligen när/var/hur man festar och går ut kring jul.

När jag kommer ifrån har alltid juldagen varit den stora ”hemvändardagen” då alla, verkligen precis ALLA går ut för att träffa gamla klasskamrater, bräcka varandra i ”humble brags” om vad man gör nu för tiden och föreslå en fika till precis ALLA man stöter på och som givetvis aldrig kommer ske.

Nu är det bra många år sedan som jag gick ut på juldagen i Kalmar men det är nog lika bra det. Sist – vad kan det ha varit..2002? – så kände jag mig lite som en förälder på stan i neonfärgad jacka med ordet ”nattvandrare” på ryggen. Någon typ av generationsskifte hade skett och det var nog lika bra ändå.
Jag sitter hellre hemma hos någon av mina tjejkompisar med en flarra rödpang och pratar om livet än att skrika till dem inne på nån klubb med hutlöst högt inträde och dålig musik i hopp om att överrösta dunket.

Men att gå ut på julaftonskväll?
Nääää..det skulle kännas som en skymf mot det glittrigt magiska julmyset och helt ärligt – tant är gammal. Hon orkar helt enkelt inte sånt längre.
Då sitter jag som sagt mycket hellre kvar hemma i soffan med ett gäng glada missar i knät och bara myser med ett glas rött.
Kanske spelar ett parti Yatzy om jag känner mig så där extra wild and crazy! 😉

Paula:

Hugo och Paula har nån typ av besatt sköldpadda hemma i form av en lampa och Paula är helt övertygad om att det bor ett spöke i Mollys rum som tänder den där sköldisen i tid och otid så till den milda grad att lampan fått flytta in i ett skåp.

Lampan fick ändå stå kvar i rummet ett tag, men detta hände flera gånger och jag var på bristningsgränsen. Jag var livrädd, och började gråta när den tända lampan skrämde mig. Hugo gav mig alla möjliga logiska förklaringar, ”det är batteriet”. Jag ville tro på det, men jag blev aldrig övertygad. Lampan fick inte vara kvar men jag kunde inte heller slänga den. I alla år som gått så har den legat i ett skåp och jag vet faktiskt inte om den fort lyser på obegripliga sätt. Den har batterierna kvar, men är avstängd till att leda el.//Paula

Givetvis fattar man ju att en lampa av ”lägre kvalité” med batterier kanske inte har den bästa av konstruktioner utan kan glappa både här och var. Kanske är det själva touch-sensorn som är glapp, kanske något annat men jag är Team Paula på den här.

Jag är GALET vidskeplig och tror på allt från tomtar till troll och spöken. Det mesta i vårt hem som ”oförklarligt” händer när vi är borta är orsakat av en viss tjock katt som är på jakt efter något ätbart att gnaga på men ändå..

Men vad kan det bero på att jag är så vidskeplig? Är detta en av de saker jag kan skylla på mina föräldrar? De la alltid ned sin själ på att få det att se ut som att tomten hade varit på besök under natten med allt från sotiga fotavtryck till en spark på taket med ett brev från tomten att han inte fick ner den genom skorstenen.
I vår utegrill kunde vi då och då hitta små brev och presenter från en liten nisse vid namn Hilda Musseron som av någon anledning hade exakt samma handstil som vår mormor vilket vi aldrig reagerade över men som fick oss att kika i grillen nästan varje dag.

Min syster har precis introducerat Lilla Palt för Hilda Musseron som flyttat in under trappan och som lämnar adventspresenter i ugnen varje söndag.
Så himla gulligt!
Men betyder det här att han också kommer tro på tomtar och troll när han blir äldre? Ska vi boka terapeut redan nu?
=)