Däremot hände en sak som händer mig ibland när jag hamnar i situationer där jag inte kan se nåt, eller när jag hamnar i för trånga utrymmen. Jag vet inte varför denna skiten händer. Men känslan av att jag inte kunna öppna ögonen nästan övertog allt annat och strax kändes som att jag föll och föll, genom golvet tills jag inte visste vad som var upp eller ner. Som att jag var instängd i min hjärna. //Sandra Beijer

Okej, jag som hade kunnat tänka mig att testa lash lift tidigare känner mig helt plötsligt som en skeptiker av Jämtlands storlek.
Sån här skit håller min hjärna på med konstant. Ska man vara stilla så kliar det överallt och måste man vara tyst så får min hals helt plötsligt ett enormt behov av att behöva harkla sig.

1. Säg att jag inte är den enda?
2. Vad är er upplevelse av lash lift?
Ett konstant fallande eller kan man kanske lyckas somna månne?

Att det huggs till höger och vänster inne hos Sandra Beijer är mer tradition än undantag nu för tiden, och på tal om traditioner så handlade den förra ”falling down-en” om att Sandra skojade om påsk när det hänt hemska saker i världen.
Några av hennes läsare har diskuterat kring detta i hennes kommentarsfält och det är riktigt intressant.
Särskilt en mening tycker jag sätter huvudet på spiken, knorren på grisen och ugnen för bullbaket. (I don’t know either..)

Men helt ärligt?
Vem vill egentligen INTE äta pasta och hångla? 🙂

Glad påskdag! Idag återuppstod Jesus från dom döda och vi firar att godheten segrat över ondskan. Det sista snodde jag från svenska kyrkans hemsida. Stort ändå? Annat än födelsedagar i krubbor och fallossymboler på ängar. Att godheten segrat över ondskan, det är ju det enda man vill, vi borde ha megafester istället för att vila och käka godis. //Sandra Beijer

NÄÄÄÄÄÄÄÄÄJ!!!!! MAN FÅR INTE SKÄMTA OM ATT GODHET SEGRAT ÖVER ONDSKA NÄR DET FORTFARANDE HÄNDER HEMSKA SAKER I VÄRLDEN!!! INTE SKÄMTA OM PÅSK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Herregud, har hela Svea Rikes lättkränkta turné nått den Beijerska bloggen eller vad tusan är det frågan om?
Det är ju inte som att Sandra skämtar om hemskheterna som hände i Sri Lanka – det hade varit osmakligt – utan om skämtar om ett citat från Svenska Kyrkans hemsida.
Ett påskcitat!
ETT PÅSKCITAT!!!

In och agera kränkta på Svenska Kyrkans hemsida istället – platsen som i detta fall är ursprunget för detta respektlösa och fruktansvärt världsfrånvända citat.
Borde de inte tagit ner sitt citat i samma stund som dådet hände? Hur har de MAGE att påstå något så kränkade som att påsken är ett firande av att godheten segrat över ondskan? Hela påsken är ju i så fall en enda lång potentiell kränkningsanmälan att skicka in….
Men vem ska man skicka formuläret till?
Kanske kan avsändaren av kommentarerna på Sandras blogg ta på sig att samla in dem?

Jeeeeez! (Förlåt om det kränkte någon…)

Källa: Sandra Beijer blogg.

”Det är min tur nu, vinden har vänt…”

Nej, jag ska inte försöka mig på en karriär som rapartist, men vinden har sannerligen vänt inne hos Sandra Beijer.
Hon har tidigare varit en av de som oftast hyllats för sina samarbeten, men den senaste tiden verkar läsarna allt annat än nöjda.
Det startade med KRY-reklamen där Sandra ombads försvara och förklara sig i ett inlägg, något hon valde av att avstå ifrån, och nu senast är det ett reklaminlägg för Sloggi (hennes femte)  som kallas både för ”cringe” och för ”en anspelning på American Apparells reklamkampanj med unga tjejer som anspelar på sex/pedofili”.

Sandra själv verkar inte fatta någonting, utan undrar mest vad som är så oklart här.

Det finns så klart vissa som fortfarande gillar samarbetet men kritiken är helt klart i majoritet.
Håller ni med kritikerna eller är det bara ett jävla gnäll?

 

Eftersom internet är internet och riktiga världen den riktiga världen bestämde jag mig för att maxa detta förra veckan. I onsdags förmiddag när jag godkände kommentarer och insåg att jag redan innan klockan slagit tio varit problematisk på hela sju sätt så bestämde jag mig för att det vore härligt att bara få vara en liten stund. Jag la in min dator och kamera i ett skåp, låste mitt kontor och gick därifrån. Jag satte mobilen på måne och mute:ade alla aviseringar på sociala medier. Jag gick och tränade, köpte en bok, ett nice rödvin, ingredienser till ett bröd. //Sandra Beijer

Sandra Beijer stängde ner sin blogg i flera dagar för att hon fått läsa att hon är problematisk i sina kommentarer.
Hennes läsare har synpunkter på allt från vem hon dejtar (som hon inte avslöjar identiteten på) till att hon äter avokado och detta fick henne alltså att ta en analog semester.
Kanske är det min ålder, kanske är jag smått störd men folk tycker att jag är problematisk mest hela tiden på min blogg, men varför skulle jag bry mig om det? Jag får hela tiden höra att JAG är problematisk och då handlar min blogg inte ens om mig.
Herregud, borde jag egentligen ligga som ett knytte och gråta på golvet?
Problematisk? Vem fan är inte problematisk?
Jag har varit problematisk sedan 1980. Frågor på det?

Kan man inte hantera att människor kommer ha åsikter om en – som offentlig person eller annat problematiskt kvinnostycke som jag – då ska man inte hålla på med det här. 
Herregud!
Oavsett vem du är och vad du sysslar med – musiker, skådis, författare mm – så kommer du aldrig någonsin kunna blidka alla. Det kommer ALLTID finnas de som ogillar det du gör.
Ska du då lägga din tid på att försöka ”omvända” och få de som inte gillar dig att gilla dig, eller ska du göra din grej för de som älskar det du gör?
Man väljer vad man lägger sin energi på and if you can’t stand the heat, get out of the fire.

Människor som konsumerar sociala medier har kommit in i en zon där de ifrågasätter.
De ifrågasätter MYCKET! Nästan allt skulle jag vilja säga och jag tror inte att våra kära influencers är vana vid det. Minsta ifrågasättande blir till hat och kritik och att de är problematiska, och det skulle med största sannolikhet kunna tonas ner både en och två nyanser – helt klart.
Jag skrev om det här.
Men nu är det så, och det är säkert delvis både min och Aningslösa influencers förtjänst och det skäms jag inte för i så fall..

Men… som influencer kommer du inte kunna styra över hur dina följare kommenterar (så vida du inte stänger av dem), det enda du kan styra över är hur DU hanterar det. 
Låter du dig påverkas och ätas upp av dem eller låter du dem vara vad de är – kommentarer från människor som inte känner dig och som enbart vet saker om dig som du medvetet valt att dela med dem?
Varför bry sig om vad främlingar tycker om dig så länge dina nära och kära tycker att du kickar ass? Deras åsikt är väl det viktigaste – inte vad okända människor anser på nätet.

Annars är kanske förslagen i den här kommentaren något att ta fasta på. Jag tror det skulle kunna funka för någon som Sandra, som berättar historier ut det mesta.

Jag är skribent, snarare än bloggare!
Betyder det att jag kan flyga jorden runt utan att behöva oroa mig för att vara en dålig förebild? 😉

Igår skrev jag ett inlägg om att Elsa avslöjade att Sandra varit på kärlekshelg i Köpenhamn.
Dock var det inte det största avslöjandet i Elsas inlägg med tanke på att hon i raderat stycket om att Sandra har städhjälp.
Först stod det med för att sedan som genom ett trollslag ha raderats.
Varför?
Är det fel att ha städhjälp?
Jag gillar ju att städa, men skulle gärna ta in någon som är bättre på det än vad jag är, där man kanske inte städar till vardags. Jag är bra på att ”allmänstäda” men inte så bra på att städa på djupet och kan jag betala för den servicen – är det något fel?
Jag kan säkert byta däck på bilen också själv om jag ger mig fan på det, men jag betalar hellre någon annan att göra det – någon som är bättre på det och som kan göra det snabbare.
Samma sak om man ska flytta. Klart man kan packa och framför allt göra flytten själv, men om man hellre vill betala någon annan att göra det, som förmodligen gör det både bättre och säkrare – varför inte?

Så? Är det fel att ha städhjälp?
Varför i så fall?
Jag arbetade med att städa hotellrum under flera år innan jag flyttade till USA – det är som städhjälp, bara att det är inkluderat i priset. Om det är fel med städhjälp så borde det väl vara fel att bo på hotell också eftersom man betalar för att någon ska städa efter en även där.
Vandrarhem borde vara det enda accepterade borta-boendet i så fall!

Från inlägg. 

Jag läser detta överallt – här inne, på bloggar, på instagram överallt…
”Ska du svara på detta?” ”Ska du bemöta detta?” ”Kommer det ett svarsinlägg?” ”När ska du uppdatera om detta?”

Förstår ni hur tråkigt det skulle bli om det kom ett bemötande på varenda kritik eller negativ kommentar? Där kan man snacka om dålig stämning!
Jag själv skulle till 99.9% av fallen aldrig komma på tanken att skriva ett ”svar på tal-inlägg”. Varför? Antingen svarar jag på kritiken i en kommentar, eller så tar jag helt sonika med mig feedbacken till framtida inlägg och när jag utvecklar bloggen, men att sitta och punktbemöta saker i olika inlägg? Finns det NÅGON som skulle vilja läsa det?
Och man kan faktiskt inte heller räkna med att alla tar till sig ens kritik. Viss kritik som jag får håller jag inte med om och då släpper jag bara den. Annan tar jag med mig i bakhuvudet.

Ta Sandras kommentar här ovan.
Hon fick kritik för det här samarbetet med KRY och svarade på lite kommentarer kring det under inlägget.
Både hon och KRY svarade på kritik.
Vem vet, hon kanske har tagit med sig en hel massa lärdom från det här tillfället, men hon har liksom inget ansvar att upplysa oss om vad detta i så fall skulle vara.
Hon har förmodligen sagt allt hon vill ha sagt i kommentarerna, så varför fortsätta dra ut på det?

Att ifrågasätta är bra.
Att ifrågasätta är livsnödvändigt, men att ifrågasätta för ifrågasättandets skull är bara trist och en jävla mood killer.
Bara för att du KAN ifrågasätta allt ifrån färgen på en klänning, längden på ett hår, ett företag, ett namn, en bild, en pose, en extra punkt eller att någon svarar eller inte svarar på ett sätt du finner önskvärt så betyder det inte att du SKA.
Kritik – (tillägg) när det lämnas på vederbörandes plattform – ska vara genomtänkt och gärna också respektfullt komponerat, inte utslängt som ett hastverk bara för att du KAN! På vederbörandes plattform alltså!
Kritiken här handlar alltså inte om att Sandra stuckit huvudet i sanden och ignorerat kritiken utan om att Sandra inte bemött kritiken på RÄTT sätt? Alltså, på riktigt?

Plattformar på sociala medier som inte består av annat än svar på tal och någon som slänger käft med sina följare är dötrista och ingenting JAG vill ha i alla fall.
Man följer väl oftast – jag säger oftast – en influencer för att man vill läsa det de skapar, inte för att läsa de försvara sig mot helt meningslös och icke-relevant kritik/”feedback”?
Det kan bara sluta på ett sätt nämligen och det är att med en plattform där varje inlägg är ett bemötande av en kritisk kommentar från inlägget före. Och så rullar det på så…
Kul! Eller?

Blir det inflation på skiten så kommer ingen varken bemöta eller ens ta in kritiken längre. 
Och det är ju inte så bra, eller hur?

Vad tänker ni om ämnet?
Hur tänker ni kring kritik och feedback i stort?

Kommentarsfältet fullkomligt svämmar över av kritik under Sandra Beijers inlägg som gjorts i samarbete med KRY. 
Det ä kanske ytterligare en sak att skriva på listan över ämnen som med största sannolikhet resulterar i en lavin av kommentarer. (Läsa hela listan här)

Varje gång en influencer gör ett samarbete med KRY så tenderar kommentarerna att anta procentsatsen av valfritt Blondinbella-inlägg. Ungefär 80/20 fast på andra hållet.
Istället för 80% positiva så brukar Kry ha 80% negativa och ynka 20% positiva kommentarer – om ens det.

Efter ett GÄNG kommentarer och diskussioner, läsare emellan så poppade både KRY och Sandra upp som gubben i lådan och bemötte kritiken.
Vad tycker ni om deras svar?

Tack för tips!