Alex Schulman skriver en krönika om ”väntölen” och reaktionerna låter inte vänta på sig.
Vissa anser att detta är det bästa sedan skivat bröd, medan andra anser att romantiseringen av alkohol är rent förkastlig.
Martin Melin står på hyllarnas sida medan Cimon Lundberg är den som skriver om romantisering.

Tycker ni att det är något hemskt och fördärvslockande med Alex Schulmans krönika eller är det ironiskt skriven med glimten i ögat?

Om någon undrar hur jag tänker med censurering på Instagram så är den enligt följande:
Offentliga människor med verifiering eller som tjänar pengar på samarbeten på Instagram censureras inte.