Calle Schulman:

Jösses, vad det är synd om Calle Schulman!
En elak och uppviglande bloggare påpekade att han gör smygreklam och därför ska han sluta med Instagram, men inte nu på en gång. Nej, nej! Om 111 inlägg.
111 inlägg för honom att gnälla på för att hans fänz ska kunna berätta för honom hur oumbärlig han och hans Instagramkonto är för dem och på så vis smöra hans stukade ego en smula.
”Inget dramatiskt alls” kallar han det att räkna ner sin sorti med 111 inlägg.
Herregud, han är mer dramatisk än Ibsen och Shakespeares alla verk tillsammans.

Han är alltså sur för att jag påpekade att han gjorde smygreklam på Instagram så nu ska han byta till Youtube istället. 
Tror ni han förstår att man inte heller där får göra smygreklam eller kommer ett sådant påpekande också vara en komplott och vendetta från Nöjesguidens sida?
När jag flyttar min blogg i februari – tror ni han fortfarande kommer jiddra om Nöjesguidens agenda att jävlas med honom när han blir tagen med handen i kakburken eller kommer han förstå att det enbart har med honom att göra och att min blogg endast råkade ligga på en sida som han inte gillar och som han fått för sig är ”ute efter honom”?

Men jag kan hålla med honom…
Det ÄR taskigt att han inte får hålla på med sin olagliga reklam ifred. Hur har jag MAGE att påpeka det och varför ger jag mig BARA på honom och ingen annan? För jag skriver ju inte om någon annans smygreklam än just Calle Schulmans. Har är my one and only target och det är SÅ orättvist!

 

Calle Schulman:

Nä nä! Calle har inget samarbete med Mat.se utan han har bara fått en rabattkod som är hans namn ändå, tror ni inte? Alla andra med sina namn som rabattkoder har samarbete – som Elsa Billgren här – men iiiinte Calle!
Calle kallar läsarna för dårar men jag undrar vem det är som har otur när han tänker egentligen? I alla fall när det gäller att reklammarkera på sociala medier för där har Calle sällan många rätt.

Jag undrar om jag kommer få ett traditionsenligt argt mail från honom nu?
Vad tror ni?

KLICKA HÄR!!!

Calle Schulman:

Jag tog en annan bild på Calle eftersom den till det här inlägget innehöll hans son. 

Calle gör en Blondinbellsk kovändning på Instagram och ska numera enbart sprida fluff, kärlek, positivism och glädje på sitt konto. 
Jag kallar det för kovändning eftersom han spenderade julhelgen med att fullkomligt ösa skit och fullkomligt vidriga anklagelser över både sin exfru Anitha och hennes nya kärlek Joel.
Att spy galla fick precis ett nytt ansikte och det är ansiktet av Calle Schulman.

Det gick snabbt för mig att tappa ALL respekt för honom som människa och det är jag nog inte ensam om att känna så han kommer nog få jobba på bra med sitt kärleksspridande för att jag ska ändra åsikt om honom och tycka någonting annat om honom är att han beter sig som en gris. En mansgris. En julig mansgris med ett äpple i munnen.
Nöff!

Alex Schulman:

När jag läser om tv-spel och nya täcken hos Akilov hör jag en inre röst som jag inte är bekant med som skallar inom mig:

”Vad är det här för primadonna? Sätt den jäveln i fem kvadrat, och ge honom bröd och vatten.”
[…] I grund och botten tycker jag att det är helt rimligt, rättssäkerheten är viktig, och advokaterna måste få tid på sig att tillgodogöra sig förundersökningen. Men så kommer det tillbaka, djuret inom mig, rösten som jag inte är bekant med, som ryter: 9 000 sidor? Det krävs väl bara en sida?
Vi vet ju alla vad som hänt. Han körde sin lastbil. Han identifierades, efterlystes, greps och erkände. Vad är problemet? In med den jäveln, livstid.//Alex Schulman

Alex Schulman avslutar 2017 med en krönika för Expressen om sina egna känslor när det kommer till terroristen Akilov som i våras körde ihjäl fem personer och en hund på Drottninggatan i Stockholm.
Alex tycker att terroristen beter sig som en primadonna som får täcken och lampor utbytta och som klagat så till den milda grad på sitt täcke att han fått det utbytt.
Alex verkar mest tycka att han borde låsas in på vatten och bröd och nyckeln slängas bort eller i alla fall gömmas på ett säkert ställe eftersom alla vet vad han gjort, hur och varför.
Samtidigt menar han på att rättssäkerheten är en viktig grundsten i vårt samhälle men förstår inte vitsen med en förundersökning på 9000 sidor och en rättegång vars datum inte ens är satt.

Jag drar personligen paralleller till vårt grannland Norge och situationen som omgav Anders Behring Breivik och det terrordåd han gjorde sig skyldig till 2011.
Den rättegången pågick i 10 veckor, hundratals poliser skyddade terroristen och över 800 journalister blev ackrediterade.
Han fick tre rum på Ilafängelset – en sovdel, en arbetsdel och en träningsdel – någonting som sannerligen stack i ögonen på många.

Hur många sidor den förundersökningen var på vet jag inte men med tanke på att 77 personer fick sätta livet till så förutsätter jag att den är enorm.
Norge satte datumet för rättegången till sommaren efter och den 24 augusti 2012 dömde Tingsrätten Breivik till Norges hårdaste straff, 21 års fängelse och ”förvaring”, med möjlig frigivning efter tidigast 10 år.
Här borde kanske Sverige ta hjälp av sitt grannland för att hantera sin egna terror-rättegång?

Men vad tycker ni om det Alex skriver?
Är ni Team Vatten&Bröd eller står ni i en andra ringhörnan?