Memmo är tjänsten där du kan beställa olika typer av hälsningar från mer eller mindre kända personer och när den lanserades så skrev jag det här inlägget. 
Jag tyckte det verkade vara en kul tjänst, men efter att ha blivit uppmärksammad på vad som faktiskt ligger och har legat uppe på sidan så är jag benägen att dra tillbaka mitt uteslutande positiva omdöme.

Jag fick ett mail från en följare som pekade mig i riktning mot Jakob Vastamäkis twitterkonto han publicerat två stycken exempelvideos på komikern och Youtubern Viktor Klemming, där han…. Tja, uttrycker sig på ett sätt som jag inte tror helt stämmer överens med den värdegrund Memmo har på sin sida.

Klippen verkar vara nedplockade nu, men jag undrar hur länge de fick ligga uppe?
Är det så smart verkligen av Memmo att låta profilerna ladda upp vilka klipp de vill utan någon som helst granskning först?

Så här kommenterar Memmo det hela via mail:

Precis som på andra digitala och sociala medier – Youtube, Instagram, TikTok och dylikt så äger profilerna materialet de själva skapar, liksom innehåll som produceras. Memmo ska vara ett eget utrymme för profilerna och till för deras personliga uttryck, vilket vi som plattform inte styr över.

Med det sagt, står vi som bolag givetvis fast vid vår värdegrund: https://memmo.app/values. Allt som kommuniceras från oss som bolag är förankrat i detta, även om vi inte äger det material som skapas av profilerna anslutna till vår plattform.

Vi har ett antal filter som gör att bokningar och videos med hatiska och/eller diskriminerande budskap utesluts från att skickas och/eller levereras. Detta är dock inte felfritt, och bör även ses med perspektivet att vi är en plattform som erbjuder denna tjänst för att skapa glada minnen, och därmed inte äger själva innehållet som skapas på den.

Tack för tips!

Jarrååååååååå!!
The battle is on, Put your paws up, Let’s get ready to rumble!!!

Idag hittade jag hela tre rejäla försök till clickbait på Youtube.
Så pass rejäla att jag tror att till och med Paula Rosas skulle bli stolt, clickbait är ju trots allt lite av hennes paradgrej på Instastory.
Bianca fick en guldstjärna eftersom hon dubbelbaitade, på Youtube men även på Instagram med en glad gubbe och texten ”Jag känner typ ingen lycka just nu”…(oklart varför om hon valt kombon ”glad gubbe och inte känna någon lycka”) men annars är det en jämn kamp om vem som lockar till sig flest klicks.

Utan att veta mer, vems video blir du mest sugen på att klicka på av de tre här ovan? 
Hook, line and sinker – kom igen!
Hugg betet nu likt en hungrig gädda! (Eller en THK, det funkar vilket som…)

Vid det här laget tror jag att de flesta som spenderar tid på sociala medier känner till att man kan anmäla influencers till granskning hos Reklamombudsmannen (RO) om man misstänker att deras publicering innehåller ”smygreklam” (brott mot marknadsföringslagen).
”Stiftelsen Reklamombudsmannen är näringslivets självreglering som verkar för en hög etisk nivå i all kommersiell marknadskommunikation riktad mot den svenska marknaden” är hur RO själva presenterar sig på sin hemsida. 

Något som kanske inte är riktigt lika välkänt som smygreklam är att RO även tar upp och granskar reklam och huruvida den ”utfor­mats med vederbörlig känsla för socialt och yrkes­mässigt ansvar eller inte.”
2016  fälldes exempelvis Gina Tricot av RO, efter att två privatpersoner anmält deras reklamfilm under förevändningen att modellen i reklamen var alldeles för smal.
I anmälan stod att Gina Tricot borde insett att målgruppen för deras reklamfilm är unga tjejer och de är en grupp som i hög grad påverkas av denna typ av reklam.
RO gick på anmälarnas linje och fällde Gina Tricots reklam för att vara ”utfor­mad utan vederbörlig känsla för socialt och yrkes­mässigt ansvar”och  strider därmed mot artikel 1 andra stycket i Internationella Handelskammarens regler.

Nyligen fällde RO en reklam av influencerna Daniel Norlin och Sebastian Tadros som gjorts tillsammans med företaget JBL. Fällningen omfattade både influencers och företag.
Ni kan se videon här under men kort sammanfattad så går den ut på att Daniel Norlin och Sebastian Tadros ”prankar” okända människor på stan genom att klippa sönder deras hörlurar, för att sedan erbjuda dem nya från företaget JBL.
I videon visas en varningstext med orden ”Testa inte detta” för att sedan gå över till hur influencerna går fram till tio olika människor på ett bibliotek och klipper av sladden till deras lurar.
Mot slutet av videon får man se hur nio av tio personer får nya hörlurar från JBL och dessa nio är de som i efterhand godkänt att visas i klippet. (En person har alltså inte givit sitt godkännande.)

Anmälan:
Enligt anmälaren begår Daniel Norlin och Sebastian Tadros brott i reklamfilmen när de förstör främmande män­ni­skors egendom. Eftersom de använder en sax, flera gånger bara centimeter från folks ansikten, kan man både se och anta att fruktan frambringas. Det bör inte vara lagligt och därför heller inte tillåtet i marknadsföring att be­gå brott och förstöra folks egendom och att bete sig hotfullt bara för att man efteråt kallar det hela för ett skämt och betalar för skadegörelsen med pengar som kommer från producenten av reklamfilmen.

En sammanfattning av annonsörens och influencerns yttrande:
JBL försvarar sig med att ”Cutting peoples earphones”-prank­filmer är en världstrend och ett välkänt format på Youtube.
De anser att filmen är förenlig med Googles och Youtubes an­vänd­ar­riktlinjer och regler, och att de medverkande i filmen har sagt ja till att delta.

Daniel Norlin och Sebastian Tadros försvarar sig med att alla personer som var medverkade i filmen gav okej att med­verka i produkt­ionen. De menar att ingen som medverkade i videon tyckte det var obehagligt, men man kan ju undra hur den där tionde personen kände, den som inte finns med i videon.
Själva videon är gjord utifrån ett format som är trendigt på Youtube och Youtube ska själva inte tycka att videoformatet att klippa folks hörlursladdar bryter mot deras regler. I videon uppmanar influencern tittarna att inte testa detta prank själva, vilket så klart är positivt.
Personligen tycker jag att Daniel Norlin och Sebastian Tadros borde förstått att deras tittare är mer benägna att göra som de GÖR, snarare än vad de SÄGER.

RO går på anmälarens linje och fäller reklamen för att ha utfor­mats utan vederbörlig känsla för socialt och yrkes­mässigt ansvar. Rekla­men strider därmed mot artikel 1 andra stycket i ICC:s regler.
Så här motiverade de sitt beslut:

Det finns inte något i reklamen som tydliggör att person­erna som får sina hörlurar sönderklippta upp­träder som skådespelare och att filmen därför skulle vara någon form av humor­sketch. Enligt annonsören och influ­en­cern har de medverkande i filmen sagt ja till att delta i produktionen och har kompenserats för de för­störda hörlurarna på olika sätt.
Trots att det kan vara frågan om ett upplägg där de medverkande varit inför­stådda med att delta i denna typ av viralt skämt eller prank, finner nämnden att agerandet med ingrepp mot främmande männi­­skor och deras egendom som visas i reklamfilm

en är oansvarigt och riskerar att normalisera ett oaccept­abelt beteende.
Skylten med texten ”Testa inte detta” som visas upp i filmen gör enligt nämnden inte framställ­ningen försvarlig. Att denna typ av prank är enligt annonsören och influencern ett vanligt Youtubefeno­men, liksom att annon­sör­en inte brutit mot Googles och You­tubes regler genom att publicera klippen, gör enligt nämnd­en inte framställningen i filmen accept­abel. Nämnden finner mot denna bakgrund att reklamen har utfor­mats utan vederbörlig känsla för socialt och yrkes­mässigt ansvar.

Hur hade ni reagerat om en främmande människa gått fram till er och helt sonika klippt av sladden till era hörlurar (som senare visar sig vara del av ett prank)?
Hade det spelat någon roll att det var ett filmat prank för Youtube och att ni fick nya hörlurar?
Hade ni godkänt er medverkan i filmen?

https://www.youtube.com/watch?v=_4cOR9jJzuQ&feature=emb_logo

Efter att ha hamnat på en snöplig femteplats i förra årets deltävling så gick Anis Don Demina vidare till Andra Chansen i år med sin minst sagt hopp och studsvänliga låt ”Vem är som oss”.
Lördagen den 29 februari avgörs Andra Chansen i Eskilstuna där Felix Sandman, Malou Prytz och Drängarna är några av de som kommer dela scen med Anis.
Under SVTs video på Youtube är det många som anser att ”Vem e som oss” är en svensk kopia av låten ”Can’t Hold Us feat. Ray Dalton.” med Macklemore & Ryan Lewis.
HÄR kan du lyssna på den om du är nyfiken på hur lika de båda låtarna faktiskt är.
Lika? Inte lika? Vad tycker ni?

Slutligen så tänkte jag bringa klarhet i vad ordet ”Shurda” egentligen betyder eftersom det blivit lite av ett signum för Anis Don Demina.
Så här förklaras det på nätet:

Är Anis Don Demina den nya ”Samir & Viktor” i Mello-sammanhang?
Kommer han ta över den trallvänliga stafettpinnen från duon?