Sara Bolay födde barn den 1 november 2022 och hetsen på hennes Instagramkonto om att snabbast möjligt bli så smal som möjligt igen.
Det är alltså det allra viktigaste tydligen.
När jag ser sådana här bantningshetsiga inlägg så är jag så glad att det även finns konton som Johanna Bladhs.
Det är så jäkla skönt att kunna läsa inlägg som det här, och då har jag inte ens fött barn.
Tack för tips!
Jag kan inte vara den enda som är nyfiken på Filippa Toremo.
Inte så där ”snaskigt” nyfiken, om vem pappan är och sådant, utan mer hur det är att ha gått igenom det hon gått och går igenom. För den som missat vad som hänt så fick Filippa veta i vecka 24 att hon var gravid.
Du kan läsa ett inlägg om det här.
Nu har Filippa haft en ny frågestund:
Filippa går in i vecka 30 på tisdag. Hon är beräknad den 19 februari men har en känsla av att det kommer bli tidigare.
Hon har fler bra än dåliga dagar. Hon och pappan har kontakt men är inte och har aldrig varit ett par.
Han gör det han kan för att finnas där för henne, men hon går med inställningen att hon kommer få göra det här själv.
Det har inte alltid känts självklart för henne att behålla barnet. Att hon var gravid kom som en chock och hon hade tankar på både att adoptera bort det, och på att behålla det.
Hon har inte köpt några saker till bebisen än men ska börja nu. Hon vet könet och kommer dela med sig av det sen.
Hon känner rädsla inför framtiden, men tror att hon har någon typ av överlevnadsinstinkt i allt det här. Det gör henne lite ledsen att hon kommer vara helt själv. Att det kommer vara hon och bebisen, för det är kanske inte så hon tänkt att det skulle vara.
Hon känner av bebisen mycket och har inte riktigt vant sig vid det. Hon åt p-piller, men hoppade över mensen varje månad. hade hon inte gjort det så hade hon kanske upptäckt graviditeten tidigare.
Hennes första reaktion när hon fick veta att hon var gravid var ren panik, när hon insåg att hon inte kunde göra abort. Hon satt med sin vän och sa till henne att ”ni får fan inte lämna mig nu” och vännen sa att ” det skulle vi aldrig göra”. Hon vet att hennes vänner aldrig skulle göra det, men hon kände sig så rädd att bli lämnad och bli ensam i detta och med sina tankar.
Hon kommer ha en doula och en vän med sig på förlossningen.
Hon känner sig tröttare än vanligt, men samtidigt stark i kroppen.
På den här bilden var hon i vecka 19/20. Hon håller med om att det känns som att hennes graviditet gått jättesnabbt, men det är ju för att hon inte vetat om den så länge.
Hon är så tacksam för allt stöd hon får på sina sociala medier. Bilden är från en eller två veckor efter att hon fick reda på graviditetet. Hon skriver att magen ploppade ut så fort hon fick veta att hon var gravid, sjukt nog.
Maxida Märak är heligt förbannad och ser till att det inte går någon obemärkt förbi.
Hon adresserar sitt inlägg till alla, men särskilt till Jokkmokksborna, som hon anser behandlar hennes vän på ett avskyvärt sätt.
Nu är jag heligt förbannad.
Jag vill att alla läser det här – men framförallt jokkmokkare.
Låt oss ta det där jävla bladet från munnen nu, och jag ska utnyttja min plattform.
Jag har en vän, faktum är att hon är en av mina allra käraste.
Just nu pågår ett drev mot henne – och detta har pågått under en längre tid.
Men det eskalerade kanske nu när personen som håller i detta drev lade ut en bild på min väns bil med en otroligt lång text om att hon är en galen stalker som förföljt denne i 1.5 år.Hur möttes jag och min vän?
Jag blev kontaktad i smyg när hon satt på skyddat boende.
Jag är så innerligt tacksam att han inte lyckades döda henne.
Om jag vet vad jag pratar om?
Det kan du ge dig fan på att jag gör.
Jag var med på rättegången.
Jag fick se.
Jag vet mer än du vill att jag ska veta.
Det vidriga med kvinnomisshandel och våldtäkt är att det fortsätter även när man tror att det borde upphört.
För att det finns folk som gaddar ihop sig – precis som i det här fallet – och bestämmer sig för att HON ska dräpas till varje pris.
Om det slutade efter rättegången?
Nej
Om det är slut nu?
Nej
Hon lever fortfarande i ständig ångest – medveten om att det finns en hög jävla jokkmokkare som
(ursäkta mig, men VUXNA MÄNNISKOR) som sitter bakom sina förbannade skärmar och skriver osanningar.
Och så går klibbiga människor in och trycker på LIKE och ger sina kommentarer.
”vilken jävla psykopat” osv.
Listan är lång.
Jag är riktigt jävla upprörd efter att ha fått återigen trösta min vän som aldrig någonsin får vila.
Att min vän efter flera års tortyr vågade anmäla är nästan ett mirakel.
Och nu har hon själv startat en kvinnojour här i Jokmmokk – vilken jävla hjälte.
Ni som gått in och skrivit era förbannade kommentarer på det här inlägget ska skämmas.
Ni ska veta vad i helvete ni sysslar med – och vad konsekvenserna utav det blir.
Ingen kvinna kommer våga anmäla.
De kommer igen hinna bli ihjälslagna innan någon reagerar och tar ställning.
Ni kan dra långt åt helvete – och jag vill att ni avföljer mig direkt om ni är kopplad till häxjakten. Jag har läst allt. Jag vet vilka ni är.
Till er andra – ge all kraft åt min älskade Yamina.
Hon behöver få veta att hon inte är galen.
?♂️❤ // Maxida Märak
Ni några stycken som undrat över var Kammis Instagramkonto tagit vägen, och jag instämmer.
Det verkar ha tagits ner, och jag har letat efter det på ett sätt som gör att jag kan utesluta shadowbanning eller att jag blivit blockerad.
Kanske har hon inaktiverat det ett tag, kanske har hon raderat det helt – jag antar att tiden får utvisa det.
Saknar ni henne så finns hon fortfarande på både Youtube och TikTok.
