Anna Book och Karolinska skolan

Jag skulle vilja använda det här inlägget till att reda upp några av de frågetecken som uppdagat sig efter att Anna Book fått ta emot hat och kränkningar på Instagram.
Hennes kommentarsfält fullkomligt svämmade över av vidriga kommentarer och inte förrän efteråt framkom det att det hela var del av skolans poängjakt.
Lyckades man bli blockad av Anna Book så fick man poäng, något som kanske framstod som en harmlös idé från början men som istället visade sig vara raka motsatsen.

När detta uppdagades verkade skolan först ta det hela på allvar och elevkåren publicerade en ursäkt till Anna på Instagram, en ursäkt som av någon anledning raskt plockades ner igen – oklart varför.
I samma veva skrev Anna på sin blogg att hon haft flera bra dialoger med berörda parter och att det pratats om att hon skulle komma och besöka skolan.

Det här förnekade en av rektorerna å det grövsta i ett mail till mig och jag kunde inte dra någon annan slutsats från det än att Anna ljög om saken.
Det gjorde hon inte, utan hela den här soppan beror på att den högra handen inte vet vad den vänstra handen gör.
Anna pratar om en sak med en person, samtidigt som någon annan förnekar det till mig.
Rektorn bekräftade alltså saker för mig som inte stämde, och det gör mig ruskigt irriterad. Inte bara för att jag skrivit inlägg som visat sig inte stämma, utan framför allt för att den här felaktiga informationen pekade ut Anna som en lögnare.

Hade Karolinska skolan snackat ihop sig om ett gemensamt uttalande så hade det här aldrig behövt hända.
Nu framstod istället Anna Book helt oförtjänt som en lögnare, och det är inte rätt – därför skriver jag det här inlägget.
Rätt ska vara rätt.

Varför är folk inte mer chockade över att någon annan skrev Biancas blogg?

OMG!!!!! <–med STORA bokstäver!
Ungefär SÅ reagerade influencervärlden när Foki gjorde slut med sin före detta pojkvän och han avslöjade att han legat bakom vissa av hennes inlägg.
Det var ett ramaskri av sällan skådat slag och det var många som inte trodde att Foki skulle kunna komma tillbaka från det här enorma sveket där läsarnas förtroende för henne var minst sagt kantstött.

Att Fokis dåvarande pojkvän skrev vissa av hennes inlägg – ett större svek för svenska folket än Mona Sahlin och hennes felköpta Toblerone.
Att Bianca Ingrosso avslöjar att det var hennes mamma som skrev alla blogginlägg på hennes numera nedlagda blogg, förutom de när de hade bråkat – får inte  ens ett höjt ögonbryn a Michaela Forni.
Hur kan det komma sig?
Är det för att vi inte ens förväntar oss att saker ska vara som de framställs längre?
Har vi blivit så pass skadade av sättet influencers skapar content på, att grundinställningen blivit att det vi ser med största sannolikhet inte stämmer?
Om någon la upp en bild på sig själv och en tallrik mat så antog man ju (kanske taskigt att anta, men ändå..) att maten på tallriken var det influencern hade tänkt äta just då.
Nope, inte längre.
Nu för tiden beställer influencers (Johanna E Olsson) in mat, enbart för att ha som rekvisita i en bild. De drar sig heller inte för att klipp och klistra in sig själva i andras foton, även om resultatet blir en smått svävande influencer på en bro i Paris. (Också Johanna E Olsson)

Är det här anledningen till att ingen tycks ha reagerat på Biancas blogg-avslöjande i programmet Luuk & Hallberg?
För att ingen längre ens förväntar sig att det som publicerats av en influencer är sant, på riktigt eller med någon typ av verklighetsförankring?
Att ”fabricerat” numera är utgångsläget?

Nu framgår det ju inte hur länge mamma Pernilla skötte Biancas blogg.
Var det några få veckor för att få lite trafik på sidan och att Bianca sedan tog över den, eller har det varit mamma Pernilla hela den här tiden, ända fram till det avskedsinlägg i vilket Bianca lägger ner bloggen pga allt näthat hon får i kommentarsfältet?

Om sanningen visar sig vara alternativ två – Pernilla har skött bloggen hela tiden – så borde väl dessa (och andra) priser tillfalla Pernilla istället, eller hur?

Kissie träffar Drottning Silvia

Under en hundpromenad på Hundöarna så stötte Alexandra ”Kissie ” Nilsson på drottning Silvia i egen hög person.
Jag ser det som ytterst osannolikt att hon är ute på egen hand och knallar runt på öarna så gissningsvis var det även med en och annan livvakt som säkerligen kan avväpna en telefonhållande, selfiejagande influenser med ett enda grepp.

Enligt inlägget så ska drottningen ha sagt att Alexandras lilla Chloé var söt och det är ju alltid trevligt att få höra som matte men jag kan inte låta bli att undra hur det kändes för Andreas hund Zacco som också var med.
Inte nog med att de bestulit honom på hela hans manlighet i form av en kastrering, han tvingades även höra på medan Chloé fick en komplimang av självaste överkuckut i Kungahuset, medan han blev utan.
Jag är enormt sekundärkränkt å Zaccos vägnar.

Nä, jag tror inte att drottningen gjorde det här med mening så #intealladrottningar så klart, men så är det heller inte drottningen som i slutet av dagen behöver sitta där med en punglös vovve utan självkänsla som hulkar av gråt.
Men det är lugnt, Zacco – jag löser det!

Anna Book är inget fan av Magnus Uggla?

Igår kväll stängde Anna av kommentarsfältet under bilden.

Är det här någon typ av eftersläntrande #Metoo-inlägg som Anna Book publicerat på Instagram?
Om någon inte ser vad som står på bilden så är det följande text:

Till min Anna,
Våta, kladdiga pussar från din vän i nöden. //Magnus Uggla

Enligt Anna så är bilden från ett 80-tal hon inte saknar.
Minnet av det får snarare henne snarare att må illa. (Jag undrar om Anna inser hur fyndig hon faktiskt är här?)
Anna var blott 16 år när hon ställde upp och fick sitt genombrott i Schlagerfestivalen 1986 med låten ABC. Magnus Uggla var vid samma tidpunkt 32 år gammal, om någon nu undrade.

Anna har alltså sparat det här minnet sedan 80-talet men planerar nu att elda det så fort tillfälle ges hemma på tomten.
Jag är inte den som tackar nej till en sprakande lägereld, så om Anna står för brasan så tar jag med mig pinnbröd till alla.