Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Ska en 14-åring behöva stå ut med den här skiten?

Emma Book skriver om näthatet hon fått
1 av 3

Emma Book skriver om näthatet hon fått

Mikael Miettinen/TT

Emma Book
2 av 3

Emma Book

Mikael Miettinen

Näthat
3 av 3

Näthat

TT

Debatt | 02/11/2015 13:20

Emma Book: Av allt hat jag har fått den senaste månaden så säger jag nu nej till mobbning. Jag säger nej till alla er, både ungdomar och vuxna, som trakasserar och sårar mig, min familj och min omgivning. Nu har jag fått nog.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Tänk er att vi spolar bandet bakåt ungefär en månad tillbaka. Mitt liv var på topp, allting var prima. Nyheter24 hade precis släppt en text jag hade skrivit, om att jag var emot att 14-åringar kommer in på barer nuförtiden. Självklart blir det på så sätt en ganska stor dubbelmoral, och det tog ni emot ganska hårt.

Det strömmade in med kommentarer, och inte bara kommentarer från ungdomar i min ålder, utan även vuxna människor. Ni som är i min ålder, ni sitter och skriver att jag har förstört era liv och att jag kommer vara svartlistad överallt under alla år jag lever. Ni säger att jag är hatad av alla mina vänner, av alla ungdomar i Sverige och att jag inte gör någon nytta i världen.

Ni kallar mig saker som sårar mig, min familj och mina nära och kära. Ni kallar mig luder, misslyckad och ful som styrk. Men det är inte bara ni, det är era föräldrar, era närstående, och era lärare – det är vuxna människor. Ni vuxna, ni klankar inte bara ner på mig, utan även på mina föräldrar. Mina föräldrar, som inte har kunnat veta på något sätt, att jag lika gärna kunde ha suttit på en bar någonstans. Det skulle ha räckt med att jag skulle ha sagt att jag var hos en kompis och hade myskväll, och att jag skulle komma hem senare på kvällen, eller sova över där.

Därför börjar ni lägga en massa hat mot mina föräldrar. Ni skriver att socialen borde hämta mig, att dom inte är några bra föräldrar och att det är synd om oss. När dom hela tiden har trott att jag har varit hos kompisar. Även ni vuxna sitter och kallar mig en liten fjortis, kallar mig ful, misslyckad, soc-barn, och frågar er "var är tjejens föräldrar?". Skäms ni inte?

Det var jag som var på den där baren när jag egentligen inte fick, men det kunde lika gärna varit ditt barn. Det kunde ha varit din dotter, din lillasyster eller din elev. Det kunde ha varit du som hade haft ansvaret för, ja, just du! Det kunde ha varit din dotter som hade sagt att hon skulle ha filmkväll hos en kompis, men egentligen satt på någon av stadens barer.

Det är ni vuxna, som ska framstå som förebilder för oss ungdomar. Det är ni som ska lära oss vad som är rätt och fel, inte sitta och kalla mig för hora, misslyckad och ful. Kanske var det just du som satt och klankade ner på varenda kroppsdel jag hade. Du sa att min näsa var ful, att mina läppar såg ut som en ankkäft, att hela jag var helt skev och att jag borde söka hjälp.

Tänk om ditt barn satt och läste igenom alla kommentarerna och sen såg ditt namn, sin förälders namn – namnet på personen som egentligen ska vara en förebild. Eller det kanske var du som lärare som också skrev det? Dina elever kanske såg dina kommentarer, och då trodde att det var helt okej, och därför gjorde samma sak. Hur tänkte ni där?

"Folk som dig borde inte finnas". Till dig som skrev det, om jag helt plötsligt spårlöst skulle försvinna, hur skulle det kännas för dig då? Skulle det vara en lättnad för dig –eller skulle du skämmas? Om du nu är en mamma, hur skulle det kännas om din dotter fick liknande kränkningar mot sig, när hon egentligen försöker lyfta fram ett problem i dagens samhälle. Jag kanske framstår som en jätteglad och framåt tjej för de som har träffat eller känner mig. Men just nu, så är jag verkligen helt nerbruten. Ska jag behöva stå upp mot all denna skit som 14-åring? Nej.

Tycker ni vuxna att det är okej med mobbning?? Tycker ni att det är okej att en tjej som försöker stå på sig och lyfta fram ett problem, ska bemötas med kränkningar, sänkningar och diskriminerade påståenden – är det verkligen okej? Ska jag behöva komma till skolan och mötas av äldre som säger att jag har förstört hela deras uppväxt?

Ska jag som person inte kunna känna mig trygg, var jag än är? Ska jag behöva vara rädd av att gå hem på kvällarna? Ska jag behöva undvika att umgås med vissa av mina vänner för att deras bekanta går på mig? Är det verkligen okej? Tycker du verkligen det?

Jag förstår inte hur ni kan vrida och vända på en artikel, så att det helt plötsligt är jag som är den som är dum i huvudet, och att det är mina föräldrar som är dåliga. Vågar ni inte inse det riktiga problemet? Att jag som 14-åring kommer in på barer.

Men än finns det fortfarande hopp. Det finns vuxna som har hyllat mig och förstår precis vad jag vill få fram. En av dessa väldigt få, skrev något riktigt klokt till mig "Klart som fan att man vill gå till uteställen och dricka när man inte får, det är ju det som gör ens uppväxt så himla rolig. Det är ju inte alls lika roligt när man är myndig och faktiskt får". Jag vet att jag inte är ensam om att tycka så.

Av allt hat jag har fått den senaste månaden så säger jag nu nej till mobbning. Jag säger nej och jag säger stopp till alla er, både ungdomar och vuxna, som trakasserar och sårar mig, min familj och min omgivning. Nu har jag fått nog.

Nu säger jag stopp mot mobbning.

Emma Book

Håller du med?