Profilbilder dekorerades inte med den libanesiska flaggan
Hndren Ghaderi: Solidariteten är bland oss alla, vi känner stor sorg för att något så hemskt kan ske i en stad som Paris. Men är det verkligen solidaritet med mänskligheten?
Hndren Ghaderi är ordförande i Zagros ungdomsförening Örebro.
De senaste dagarna har sociala medier uppmärksammat de hemska terrordåden i Paris, Frankrike.
Under kvällen den 13e november, för två dagar sedan, uppmärksammades vi av ett flertal terrordåd, som tagit minst 120 oskyldiga civila människors liv. Svensk media har haft extra sändningar för att rapportera om denna hemska händelse, sportvärlden har i solidaritet haft tyst minut innan start.
USA:s president Barack Obama sa att detta var ett dåd mot mänskligheten, matchen mellan Sverige och Danmark spelades med sorgband, profilbilder på Facebook pryds med en övertoning av den franska flaggan.
Solidariteten är bland oss alla, vi känner stor sorg för att något så hemskt kan ske i en stad som Paris. Men är det verkligen solidaritet med mänskligheten?
Dagen innan terrordådet i Paris, miste minst 40 oskyldiga civila människor sina liv. De blev brutalt mördade av en självmordsbombare, som efter att en första explosion inträffat, väntat på att folk ska samlas för att försöka rädda de utsatta.
När folk i panik, rädsla och sorg gjort allt de kunnat för att försöka rädda de liv som varit möjliga att rädda, har självmordsbombaren tagit tillfället i akt, för att sprida ännu mer mörker, ännu mer ondska och ännu mer sorg.
Detta inträffade dock i Beirut, Libanon, en dag innan terrordådet i Paris, Frankrike. Det blev inga extra sändningar i svensk media, sportvärlden visade inte en minuts tystnad i solidaritet med de offer som ondskan skördade i Libanon, Barack Obama uttryckte inte samma välformulerade solidariska mening, profilbilder på Facebook dekorerades inte med den libanesiska flaggan.
Var var solidariteten med mänskligheten då?
Dessa frågor, har blivit allt mer aktuella, dessa frågor ställer vi oss själva men även andra. Vi argumenterar för och vi argumenterar emot. Vi kan ha förklaringar, vi kan ha ursäkter. Men jag undrar, vad rättfärdigar att vissa människors liv ska uppmärksammas mer än andras?
Hur länge ska vi bortse från den verklighet vi befinner oss i? Det finns fler exempel världen över, som framhäver bristen av solidaritet för mänskligheten, jämfört med den aktuella solidariteten som pryder sociala medier.
Det som dock är gemensamt för dessa terrordåd, är att den Islamska Staten ligger bakom detta mörker som skördat så många liv. Den Islamska Staten, är även det mörker som skördad flera hundra liv dagligen, oberoende av etnisk härkomst, religiös bakgrund, i Mellanöstern, i Irak, i Syrien, i Kurdistan.
Detta mörker, är även vad som orsakat den flyktingkris som Europa nu bevittnar. Det mörker vi fått uppleva i Paris, har varit en vardag i mellan östern som orsakat flyktingkrisen. Det som dock är helt oförståeligt, är hur omvärlden ännu inte agerat mot detta mörker.
Det som faktiskt är helt oförståeligt, är hur terrorismen låtits växa av Turkiet. Turkiet som väljer att bomba de Kurdiska trupperna PKK och YPG/YPJ, som är de enda effektiva marktrupperna mot detta mörker.
Ett mörker som varit orsaken till en flyktingkris som skapat en spänd situation i hela Europa och omvärlden, ett mörker som skapat rädsla på de europeiska gatorna, vägarna och gränserna. Det finns inget som längre kan rättfärdiga ett passivt handlande mot den Islamska staten.
Det finns inget som längre kan rättfärdiga Turkiets statsterrorism i de Kurdiska städerna och bombningar av de Kurdiska trupperna, som är den enda demokratiska kraften i Mellanöstern, och som är mest effektiva i kampen mot den Islamska staten.
Vi måste dock våga förstå: Ondskan som härjar världen över är samma över allt. Låt oss därför stå enade i kampen mot terrorism, i kampen mot detta mörker som sprider rädsla och skräck.
Låt tillsammans oss stå för solidaritet med mänskligheten, oberoende av var terrorn slår till. För det handlar om vår trygghet.
