Per-Anders Jande och Ronja Berglind skriver om kycklingindustrin.
1 av 3
Per-Anders Jande och Ronja Berglind skriver om kycklingindustrin. - Foto: SVENSKA DAGBLADET
Kycklingar.
2 av 3
Kycklingar. - Foto: SVENSKA DAGBLADET
Kycklingar.
3 av 3
Kycklingar. - Foto: SVENSKA DAGBLADET

Hur hade du reagerat om förskolan hållit ditt barn vaket i 20 timmar?

Per-Anders Jande och Ronja Berglind: Svensk fågel bemöter kritik mot den brutala djurhållningen i svenska kycklingfabriker med att vi har världens bästa djuromsorg. Deras definition av omsorg är dock inte den resten av samhället har.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev
Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenterna

Per-Anders Jande har länge varit aktiv inom den svenska miljörörelsen och har ett starkt engangemang för djuren i livsmedelsindustrin.

Ronja Berglind är vegan och brinner för djurrätt. Studerar och arbetar på matvarulager.

Kycklingbranschen sprider myter om god omsorg och djurskydd i kycklingfabrikerna. För att det ska vara möjligt är de mycket måna om att ingen ska få se vad som verkligen händer bakom fabrikernas stängda dörrar. Som konsument bör du kräva att få se hur uppfödningen går till, så att du vet vad du betalar för.

Kycklingindustrins branschorganisation Svensk fågel har en rikstäckande kampanj vid namn Gula pippin för att öka vår konsumtion av svensk kyckling. Men de verkliga broilerkycklingarnas situation vill de inte tala om. Svensk fågel bemöter kritik mot den brutala djurhållningen i svenska kycklingfabriker med att Sverige har världens bästa djuromsorg. Deras definition av ordet omsorg är dock inte den resten av samhället har.

De flesta av oss tänker på omsorg som det som till exempel ges våra barn inom barnomsorgen. När vi lämnar våra barn på dagis förväntar vi oss inte att de ska hållas vakna 20 timmar om dygnet med så kallad stressbelysning för att hetsas att äta.

Vi förväntar oss inte att deras ben ska brytas och deformeras under deras egen kroppsvikt till följd av deras extremt snabba tillväxt. Vi förväntar oss inte heller att de ska bli upphängda i benen och halshuggna med roterande knivar. Och vi förväntar oss inte att deras döda kroppar ska bli lemlästade och packade i plast.

Men det är vad som händer med kycklingarna i den svenska kycklingindustrin. Det är vad Svensk fågel kallar omsorg, och det är du som betalar för att kycklingarna ska behandlas på detta sätt när du köper kycklingkött.

Påståendena om Sveriges goda djuromsorg motiveras med att Sverige har världens strängaste djurskyddslagar. Men detta är en myt. Djurindustrierna i många länder påstår att just det egna landet har de strängaste djurskyddslagarna.

Det är ett utslag av köttnationalism snarare än en sanning. Både Djurens rätt och World Animal Protection har gjort jämförelser av olika aspekter av djurskyddslagstiftningar i olika länder.

I dessa index har Sverige visat sig ha generellt sämre djurskydd än många andra länder. Men det är viktigt att påpeka att inget land har en djurskyddslagstiftning som är bra för djuren. Det ligger förstås inte i något djurs intresse att hamna på en tallrik.

Svensk fågel besvarar återkommande kritik mot broileruppfödningen med att vi som kritiserar aldrig besökt en kycklingfabrik. Ett moment 22 uppstår när vi upprepade gånger ber att få göra studiebesök, men förvägras detta. För att kunna upprätthålla myten om världens bästa djuromsorg är det förstås viktigt att så få som möjligt får se vad som faktiskt försiggår i djurfabrikerna.

För några år sedan sa de att de inte ville ta emot studiebesök för att de är rädda för djurrättsaktivister. Och det är klart att de är rädda för alla som kan berätta vad som faktiskt pågår i broilerfabrikerna. Men nu har de insett att rädsloargumentet inte klingar så bra och har istället övergått till att säga att vi inte är välkomna av smittskyddsskäl.

Men smittorisken går förstås att hantera. Det är få personer som vill göra studiebesök i en broilerfabrik. Tillåts vi att filma eller fotografera förhållandena kan allmänheten också få se ”omsorgen” i praktiken, utan att faktiskt besöka kycklingfarmen. Om branschen ville visa upp sin ”omsorg” för omvärlden skulle detta vara en perfekt lösning. Men sanningen är förstås att de inte vill att någon ska se vad som pågår, så att de kan fortsätta sprida myter om omsorg och djurskydd.

Vi konsumenter har rätt att kräva transparens, inget företag ska kunna dölja hur deras djur föds upp. Hör av dig till Svensk fågel och kräv att få veta vad som händer i kycklingfabrikerna.

Be dem låta oberoende organisationer filma verksamheten, så att du kan se hur uppfödningen går till. Men du förstår säkert redan att kycklingarna inte kan ha det bra i fabrikerna. Så i väntan på att du får se med egna ögon hur industrin behandlar levande, kännande individer – gör ett aktivt etiskt val och välj helvegetarisk mat.

Per-Anders Jande och Ronja Berglind

/
/
/
/
Håller du med?
Tack för din röst!
stats
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.