Jag satt en månad i fängelse för att jag räddade en lax

Tänk dig att du ständigt tvingas gå runt och runt tillsammans med hundratals personer i snäva cirklar. Du får ett kraftigt knytnävslag i ansiktet. Eftersom det är så trångt stöter du ständigt ihop med de andra.

Det blir inte bättre av att du är svårt sjuk. Det går inte att värja sig mot alla virus när ni lever så nära varandra i smutsen.

Är det kanske ett nordkoreanskt fängelse du har hamnat i? Eller kanske ett mentalsjukhus för de allra fattigaste någonstans i Afrika?

Nej, det är vad fiskarna i en vanlig svensk fiskodling utsätts för dagligen om det skulle översättas till mänskliga förhållanden. På en odling för regnbågslax tvingas hundratals fiskar att trängas i ett litet nät. Där simmar de runt runt.

De får allvarliga skador av de många gånger de stöter i varandra och börjar bråka. Parasiter trivs utmärkt i fiskodlingen, något som innebär svår sjukdom och smärta för laxarna. Parasiter äter genom huden och ögonen på fiskarna som inte kan undfly dem. Dessa parasiter och andra sjukdomar beräknas ta livet på 10 till 30 procent av fiskarna, ett acceptabelt bortfall för fiskodlarna.

Av dessa skäl är det klokt att tänka om nyårsmenyn om du hade planerat att ha fisk eller andra individer på matbordet.

Men, kanske du tänker, fiskarna verkar ju ha det hemskt, men känner de ens något?! Jo, vetenskapen visar tydligt att fiskar känner. Några av de största studierna kring fiskar och smärta har gjorts på regnbågslaxar av forskarna Braithwaite och Sneddon.

Deras slutsatser är sammanfattande i boken Do fish feel pain? I ett experiment injicerades fiskarnas läppar med vinäger. Deras gälslag ökade snabbt och de rörde sig med hastiga rörelser. Några gned sina kroppar mot tanken för att försöka att bli av med smärtan. Dessa reaktioner reducerades dramatiskt när de fick smärtstillande morfin. Flera tydliga tecken på att fiskar faktiskt känner smärta.

Fiskodling är den snabbast växande djurproducerande sektorn i världen. Idag står den för två femtedelar av allt fiske. I Sverige finns det ännu inte så många fiskodlingar men ses som en framtidsbransch.

Djuren i fiskodlingarna omfattas av den svenska djurskyddslagen där det står att djuren ska ha möjlighet att utöva sitt naturliga beteende. De ska inte heller utsättas för onödigt lidande. Bedöm själva om detta uppfylls. I det vilda simmar en regnbågslax flera mil varje dag och är ett utpräglat ensamdjur. I en svensk fiskodling är de instängda på några ynka kvadratmeter med hundratals andra. Enligt vetenskapliga studier är fiskarna i odlingarna bland de djur som lider allra svårast i djurindustrin.

En sommarnatt 2015 åkte jag tillsammans med andra i aktionsgruppen Tomma burar till en fiskodling norr om Norrtälje. Där befriade vi en regnbågslax som vi släppte ut i havet. Efter aktionen lämnade vi en burk med kakor och en lapp till fiskodlingen om vilka vi var.

På morgonen efter ringde vi polisen och berättade vad vi hade gjort. Under november och december i år satt jag i fängelse i en månad för denna fiskfritagning och även för att ha befriat fyra kalkoner och placerat dem i ett kärleksfullt hem. Vi gjorde dessa civilt olydiga aktionerna för att utmana de lagar och föreställningar som skyddar det massiva lidandet och dödandet av djur i vårt land.

Eftersom vi anmälde oss själva så räknade vi med att bli dömda även om jag egentligen tycker att det borde vara lagligt att rädda liv. Vi hade åtminstone möjligheten att försvara våra handlingar i en rättegång och även som dömd till fängelse i Sverige så behandlades jag på ett humant sätt.

Skillnaden till hur vi behandlar fiskar och andra djur i Sveriges kunde inte vara större. De är helt rättslösa och lidandet är enormt. Vi säger att vi har världens bästa djurskyddslag men om man bryr sig om att titta på hur djuren har det i de svenska djurfabrikerna så inser man ganska snabbt att lagen är tandlös.

Faktum är att det inte går att utnyttja och döda djur för mänsklig konsumtion på ett så kallat "humant" eller etiskt sätt. Den goda nyheten är att vi inte behöver utnyttja eller döda djur. Idag är det enklare än någonsin att välja delikat och näringsrik mat från växtriket.

Idag gör de största matkedjorna i Sverige reklam för vego. Fler och fler pratar om proteinskiftet från kött till baljväxter. Men hur blir det då med nyårsmenyn? Ett hett tips är att söka på internet med orden ”vegan nyår” så får du upp massor av recept på delikata och miljövänliga recept som inte skadar några djur.

Låt oss göra 2018 till året då vi väljer mat som bidrar till omsorg om djuren, miljön och vår hälsa.

När vi väljer mat från växtriket så kan vi också leva i vetskapen om att vår omtanke om djuren går hand i hand med våra beteenden. Gott nytt år!

Martin Smedjeback

--

Martin är representant för Tomma burar - en aktionsgrupp som genomför civilt olydiga och ickevåldsliga djurrättsaktioner.

Läs mer på deras hemsida: tommaburar.se