Malte Aspelund
Malte Aspelund tycker att eleverna får betyg efter sina svagheter. - Foto: privat

Malte, 14: Varför ska vi elever straffas för våra svagheter?

Malte Aspelund: "Som det är nu, så blir vi elever bedömda efter det vi är sämst på. Detta tror jag leder till att många mår dåligt eftersom det är omöjligt att ha ett bra betyg i något man är lite sämre på".


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Så här i betygstider så skulle jag gärna vilja ta upp hur dåligt det nya betygssystemet är och hur man som elev känner sig när man blir bedömd efter det. 

För er som inte känner till systemet så kan man få allt från F (underkänt), till A (högst). Det finns kriterier i alla ämnen på E, C och A-nivå som Skolverket har bestämt. För att få ett C, B eller A kan inga kriterier finnas kvar på E och det är detta jag retar mig på. 

Finns det någon som kan vara så jämn i alla ämnen? Och hur ska man veta hur man ska kunna bli det när kraven är helt omöjliga att förstå skillnaden på? Hur ska lärarna kunna tolka och veta skillnaden på de olika kriterierna när Skolverkets krav är så otydliga?

Jag tycker att de kriterier som vi elever lyckas uppnå på A borde väga upp om det finns några kvar på E. Som det är nu så blir vi elever bedömda efter det vi är sämst på. Detta tror jag leder till att många mår dåligt eftersom det är omöjligt att ha ett bra betyg i något man är lite sämre på. 

Om man har något man är lite sämre på i ett ämne finns det ingen anledning att kämpa eftersom ens svaghet alltid kommer att ta ner betyget. 

Eftersom kriterierna är så öppna tror jag att lärarna tolkar dem olika. Detta leder till att inte alla blir bedömda på samma sätt och meningen med kriterierna är väll ändå att alla i Sverige ska bli bedömda efter samma villkor. Hur kan detta bli möjligt med det system vi har idag?

Att reglerna kring de olika nivåerna är så kluriga tror jag gör att lärarna blir osäkra i deras bedömning och vi elever blir lidande. Det känns ofta som att man har fått en orättvis bedömning och när man vill veta vad man ska göra för att höja sig så är det svårt för lärarna att förklara. 

Vad är skillnaden på utvecklade och välutvecklade dokumentationer av en undersökning i biologi? Eller vad är skillnaden på goda och mycket goda kunskaper om historiska förhållanden? Detta är bara två exempel på förvirringen mellan de olika betygskriterierna. 

När det nya betygssystemet kom har jag förstått det som att tanken var att nivåerna skulle vara fler. Istället för tre godkända nivåer skulle det nu finnas fem. I mina ögon finns det inte fem eftersom alla inte är öppna om du inte på alla kriterier är över E-nivå. 

Vad var då meningen att byta? 

Om tanken med kriterierna var att göra det mer rättvist för oss elever så har skolverket verkligen misslyckats då kraven kan tolkas olika så att de dessutom för oss elever är svåra att förstå. Det gör misslyckandet ännu större.

För att komma till rätta med detta tror jag det måste det skapas tydliga kriterier och man måste låta kravet på A-nivå betyda mer och kunna väga upp svagheter på E-nivå. 

Det kan väl inte vara meningen att elever ska få betyg efter sina svagheter? Att det ska vara orättvist och att lärarna inte kan förklara hur man ska göra för att höja sina betyg?

Malte Aspelund,
En arg elev 

/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.
Senaste nytt

"Jag körde rattfull med ena dottern i bilen"

13 Dec 2022, 11:12

En stark välfärd är det enda som kan rädda svensk psykiatri

10 Sep 2022, 18:41
DEBATT: ​​"Man kan önska att jag var ett undantagsfall. Men jag är vuxen nu och med åren har jag träffat alldeles för många människor med liknande berättelser. Berättelser om en psykiatri som inte fungerar. Det är inte värdigt ett land som Sverige", skriver debattören och socialdemokraten Felicia Torpman.

DEBATT: "Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar"

8 Sep 2022, 15:20
"Regeringen pratar gärna om sin feminism, men satsningar på kvinnosjukdomar lyser med sin frånvaro. Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar och öronmärker resurser till forskning om kvinnosjukdomar", skriver Elisabeth Svantesson (M) och Matilda Ekeblad (MUF).

Därför går jag, Bränsleupprorets ledare, med i Moderaterna: "Arbetar hårdast"

5 Sep 2022, 15:34
"Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige världens dyraste diesel. Vi har i år sett bränslepriserna slå nya skyhöga rekord. Det finns ett parti som jag menar gör mest för att motverka detta, som arbetar hårdast för att priset ska sänkas", skriver Bränsleupprorets ledare Peder Blohm Bokenhielm.

Kan vi en gång för alla sluta klaga på skatten?

10 Jun 2022, 15:24
DEBATT. "Du som klagar. Du har säkert ett välbetalt jobb. Kanske betalar du mer i skatt än grannen. Men vet du? Det är inget straff. I grunden är skatter något fint. När det går till rätt saker", skriver debattören Felicia Torpman.

Sophie, 13, sätter ner foten: "Hjälp mig att befria försöksdjuren!"

2 Jun 2022, 09:47
INSÄNDARE: "Tänk att vara detta djur som används för att ta fram hudvård till människan, att lida och leva helt i motsats till sin instinkt", skriver Sophie Piper, 13.