Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Rebecka, 14: Lös problemen på riktigt istället – inte med normkritik

- 27/01/2018, 15:02 -
Rebecka Stefansson

Rebecka Stefansson skriver om att normkritik lätt blir tandlöst om det används som enda lösning på riktiga problem.

Privat/TT

Rebecka Stefansson: "Att hänvisa till normkritik är ett slött sätt att reagera på problem. Ansvariga tar inte tag i det, det blir inga konsekvenser utan ursäktar istället de skyldigas beteende".

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Det viktigaste är att normkritik aldrig får användas som ursäkt för dåligt beteende eller ta för givet att alla ser skillnaden på en bra eller en dålig norm. Människor kan se normerna på olika sätt. Därför tycker jag att normkritik kan var viktigt i olika sammanhang men det blir problematiskt att tro att det kan lösa allt. 

Många anser att normkritik är viktigt i vårt samhälle, men är det okej att lösa och ursäkta riktiga problem med normkritik?

Friends uttalade sig 2015 att det skulle kosta 650 miljoner kronor att få bort all mobbning i skolan. Men jag är rejält kritisk till metoden pengarna skulle användas till, nämligen normkritik. Det skulle alltså utveckla barn till medmänniskor inte direkt hantera att vissa beter sig illa.

Jag ser både fördelar och nackdelar med den metoden. Såklart är det viktigt att barn får veta att alla är annorlunda och lära sig acceptera barn som exempelvis inte klär sig enligt gällande norm. Men normen som säger att man ska lyssna på sina lärare och respektera dem då? Den normen bör snarare förstärkas än kritiseras. Att man inte går fram till en främling och kallar den ful är också en norm i vårt samhälle. 

Vem är det som bestämmer vilka normer det är okej att bryta och inte? Blir inte det en norm i sig då?

Motargumentet kan vara att en vettig person kan se skillnad på en bra norm och en dålig. Men jag tror inte att en 7-åring som inte förstår hur fel det är att diskriminera andra på grund av deras utseende eller etnicitet förstår vilka normer man får bryta och inte. 

Låt barnen få höra vad som inte är okej att göra och att det finns konsekvenser till allt du gör. Fritidsledare och lärare kan direkt kontakta vårdnadshavare och mentor om något står fel till. Lär föräldrarna ha koll på barnens medier på nätet. Garantera den utsatte fullständigt skydd mot trakasserier samt effektivt stöd. Hjälp mobbaren att sluta, genom stöd men även konsekvenser för allt illa den gör. Fritidsledare och lärare ska även dokumentera alla fall av kränkande behandling för att kunna se om det skett någon förbättring under långtid. 

2015 debatterades det som kallas ”tysthetsnormen”. Bibliotek hade problem med stök, hög ljudnivå och även brott. Bibliotekarien Einar Ehn uttalade sig om detta och sa att det var viktigt för bland annat unga att ha ett lugnt ställe att studera på.

Men vad säger då de biblioteksansvariga om detta? Jo, Niclas Lindberg, generalsekreterare för svensk biblioteksförening, skrev på Twitter: ”De som inte passar in i din norm ska rätta sig eller stå utanför?”.
Sedan skrev han att han blev förvånad över att han får kritik för att han motsätter sig tysthetsnormen. 

Det jag inte förstår är hur det är okej att bryta Sveriges lagar och bibliotekets regler, så länge man är normkritisk? Detta är ett riktigt slött och lat sätt att reagera på problem. Ansvariga tar inte tag i det, det blir inga konsekvenser utan ursäktar istället de skyldigas beteende. 

Skyldiga borde få varningar om de fortsätter som de gör. Alla brott skall självfallet anmälas oavsett brottslighetsgrad. Reglerna gäller och det finns konsekvenser om man bryter dem. Biblioteket är för alla, men med det kommer reglerna och ansvar.

Lös problemen på riktigt – inte med normkritik

Rebecka Stefansson, 14 år