Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Kung Carl Gustafs "hittepåtitlar" – ett dyrt nöje för skattebetalarna

Magnus Simonsson

Republikanska föreningen menar att Sverige inte ska symboliseras av feodala titlar som hertigar och hertiginnor.

TT/TT/Privat

Debatt | 14/03/2018 10:28

Republikanska föreningen: "En del kanske tror att titlar delas ut av regeringen, men det är kungen själv som beslutar om att tilldela någon ett hertigdöme. Det är "hittepåtitlar" utan förankring i grundlagen."

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

I måndags offentliggjorde kung Carl Gustaf Bernadotte under ett sammanträde med regeringen att hans senaste barnbarn, Madeleine Bernadottes och Christopher O'Neills nyfödda dotter Adrienne, blir hertiginna av Blekinge. En del kanske tror att dessa titlar delas ut av regeringen, men det är kungen själv som beslutar om att ge någon hederstiteln prins eller prinsessa och att tilldela någon ett hertigdöme. 

Några regeringsbeslut fattas inte med anledning av dessa utnämningar. Det är "hittepåtitlar" utan förankring i grundlagen som delas ut av kungen till barn, ingifta och barnbarn.

Under de senaste åren har statschefen skapat dussinet nya hertigtitlar, till såväl ingifta som alla barnbarn. Sverige har aldrig haft så många hertigtitlar tidigare. Det är i samband med nya generationer av kungligheter som det har skett en inflation i utdelandet av titlar. Carl Gustaf Bernadotte accepterar till skillnad från tidigare kungar att hans barn gifter sig med vanliga män och kvinnor utan några konsekvenser för deras position i tronföljden. Det har öppnat upp för en upphöjelse även av barnbarnen till dessa kungligheter, vilket gett kungen chansen att låta dem stå kvar i tronföljdsordningen och utrustas med fina titlar.

Ingen kan hindra kungen från att roa sig med att dela ut titlar, men saken har en allvarligare sida. Oavsett om vi vill det eller inte är monarkin vårt statsskick och kungen är vår statschef. Vi finansierar kungahuset via våra skatter. 

Frågan är dock hur smart det är att ha så många kungligheter som ska dela på bidragskakan. De som står kvar i tronföljdsordningen har nämligen rätt till apanage ur kungariket Sveriges kassa. Det kungliga bidraget går direkt till kungen och med fler familjemedlemmar att försörja har det också höjts kraftigt.

Innebär hertiginflationen att statschefen får dela kakan med alla sina släktingar eller kommer regeringen att fortsätta tillföra mer pengar för underhållet till ett dussintal svenska hertigar och hertiginnor? Utvecklingen riskerar att bli kostsam för oss svenska skattebetalare, som kan komma att behöva försörja ett av de dyraste kungahusen i Europa. 

Från att ha betalat för en kungafamilj med tre barn kan vi komma att betala för ett tiotal “kungliga” familjers lyxliv. Har riksdagen, som ytterst beslutar om de kungliga hovstaternas bidrag, funderat över konsekvenserna och vad som kan göras för att bromsa följderna av den pågående hertigyran?

Givetvis borde vi avskaffa monarkin, men så länge den finns kvar bör resurserna läggas på statschefsämbetet och inte på att försörja flera generationer. Det börjar bli hög tid för Carl Philip Bernadotte och Madeleine Bernadotte med sina respektive att avsäga sig titlarna för sina egna familjer och helt stå för sin egen försörjning. 

Även Victoria Bernadotte borde fundera på om detta spektakel som monarkin utgör ska få fortsätta. Sverige ska inte symboliseras av feodala titlar som hertigar och hertiginnor. Vårt land ska genomsyras av demokrati, jämlikhet och modernitet. 

Det är dags att ta steget och göra Sverige till en republik.

Magnus Simonsson,
Generalsekreterare Republikanska föreningen

Är det dags att göra Sverige till en republik?