Fler studenter bör studera utomlands

Att studenter skaffar sig internationella erfarenheter är avgörande för deras möjligheter på arbetsmarknaden, för Sveriges konkurrenskraft och för den svenska högskolans kvalitet. Därför behöver universitet och högskolor kraftsamla för ökad studentmobilitet. 

I dagarna återvänder flera tusen studenter till Sverige efter en eller två terminers studier i Europa. De har, genom utbyten via EU-programmet Erasmus+, fått en chans att lära känna andra europeiska kulturer, nya akademiska miljöer och förbättra sina språkkunskaper. 

Det är viktiga lärdomar. Efterfrågan på internationell och interkulturell kompetens har ökat och blivit en allt viktigare kompetens på arbetsmarknaden.

Idag är den internationella studentmobiliteten en prioriterad fråga på alla nivåer. Inom EU är målet att 20 procent av de studenter som tar examen år 2020 ska ha studerat eller praktiserat utomlands. Nationellt siktar Internationaliseringsutredningen som regeringen tillsatt ännu högre och föreslår ett mobilitetsmål på 25 procent till år 2025.

Vi ser att Sverige behöver höja tempot i internationaliseringsarbetet. För vi har en bra bit kvar: bland de studenter som nu tar examen har endast 15 procent tillbringat en del av sin utbildningstid i ett annat land, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ). 

Inom många av de större studentgrupperna, till exempel blivande lärare, sjuksköterskor och socionomer, är andelen utexaminerade med utlandserfarenhet betydligt lägre – bara tre-fyra procent. Detta trots att dessa studenter skulle ha stor nytta av internationell erfarenhet under sitt kommande arbetsliv.

I Sverige ansvarar UHR för Erasmus+ och flera andra utbytesprogram som ger studenter möjlighet att läsa en del av sin utbildning utomlands. Programmen har många fördelar: studenterna slipper terminsavgifter, de får ett stipendium och kan även tillgodoräkna sig utlandsstudierna i sin svenska examen. 

Vidare bygger utbytesstudier på samarbetsavtal mellan lärosäten i olika länder, vilket innebär att utbildningens akademiska kvalitet är säkerställd.

UHR:s uppföljningar visar att 93 procent av de studenter som deltar i Erasmus+ är nöjda med sin utbytesperiod. Mest nöjda är de som valt att delta av akademiska skäl, till exempel med anledning av utbyteslärosätets kursutbud och rykte, eller för att stärka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Antalet utresande svenska studenter inom programmet har ökat sedan 2014. Dock inte i nivå med budgeten, som ökar betydligt snabbare. Det gör att svenska studenter går miste om möjligheter att få viktig internationell erfarenhet trots att finansieringen finns. 

Här behöver svenska universitet och högskolor ta vara på de resurser som finns avsatta för internationell mobilitet. Av samhällsekonomiska skäl, men framför allt för de möjligheter till lärande och utveckling som studenterna bör få ta del av.

Flera åtgärder måste nu vidtas för att få fler studenter att delta i utbyten inom Erasmus+ och andra program: 

Integrera internationaliseringen bättre i universitetens och högskolornas verksamhet. Vi menar att internationaliseringen behöver bli en naturlig del av universitets och högskolors hela verksamhet. Vi vill att studenter ska ha goda möjligheter till mobilitet oavsett vilken utbildning de studerar vid.

Tydliggör det akademiska värdet av utlandsstudier. Både i utbildningen och i arbetslivet blir internationell förståelse och interkulturell kompetens allt viktigare. Det är förmågor som utvecklas genom bland annat utlandsstudier och det är därför viktigt att studenter, lärare och annan personal ser värdet av utbytesstudier. 

Utbytesstudier behöver också fungera i praktiken – till exempel bör det finnas perioder under utbildningarna som passar för utbyten – så kallade mobilitetsfönster.

Utöka vägledningen kring utbytesstudier. En nyckel för att tydliggöra värdet av utlandsstudier och få fler studenter att delta i utbyten är proaktiv och återkommande vägledning om möjligheterna. Vägledningen måste rikta sig till alla studenter – inte bara till dem som redan vet att de vill åka iväg.

Väck intresset redan i grundskolan och gymnasieskolan. För att tanken på utlandsstudier ska bli en självklarhet behöver elever redan i de tidiga skolåren ges möjlighet till internationella erfarenheter genom projekt och utbyten. Skolledare och rektorer har här en central funktion. 

Erfarenheter från utlandsstudier behöver vara ett plus i CV:t. Det är av stor vikt att arbetsgivarna blir bättre på att värdera kompetens och erfarenhet från utlandsstudier. Att veta att det du lär dig via studier i ett annat land värderas när du söker jobb är ett viktigt incitament för att fler ska vilja studera utomlands.

Det finns många vägar till att internationalisera den svenska högskolan. Men för individerna och för högskolan i stort är möjligheterna till utlandsstudier en av de viktigaste.

Sverige har allt att vinna på att fler studenter, oavsett bakgrund och förutsättningar, ser värdet med studier i ett annat land och får möjligheten. Nu behöver vi gemensamt kraftsamla för att det ska bli verklighet.

Helene Hellmark Knutsson,
Minister för högre utbildning och forskning

Karin Röding,
Generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR)