Id-kapningar ökar lavinartat – 164 000 svenskar drabbade bara senaste året
Långt ifrån alla anmäler när de id-kapas. Samtidigt har polisen svårt att utreda brotten som faktiskt anmäls.
En id-kapning är när någon använder dina uppgifter för att till exempel köpa varor på nätet, ta lån eller beställa kreditkort.
Från 1 juli 2016 är det även ett brott som kallas olovlig identitetsanvändning. Straffet är böter eller fängelse upp till två år.
Id-kapningar ökar lavinartat. Mörkertalet lär var stort, men enligt en Sifo-undersökning beställd av försäkringsbolaget Mysafety fick hela 164 000 människor sina identiteter kapade mellan maj 2015 och maj 2016. Det är en ökning på 56 procent jämfört med året innan.
– Trots att fler blir utsatta och kännedomen är ännu högre visar siffrorna att förvånansvärt många är oförsiktiga med hur de lämnar ut uppgifter som kan användas för id-kapning, säger PA Prabert, vice koncernchef på Mysafety.
Nästan alla medverkande i undersökningen känner till begreppet id-kapning, men bara tre av fyra säger att de aldrig lämnar ut bank- eller kortuppgifter via mejl, sms eller sociala medier.
– Många tänker nog att "det händer inte mig" och är därför mindre försiktiga än de borde vara, säger PA Prabert.
Bildkälla: TT Nyhetsbyrån
Den åldersgrupp som är mest drabbad av id-stölder är den mellan 30 och 44 år, vilket antyder att förövarna i allt större utsträckning riktar in sig mot mer köpstarka personer. Var 25:e person i den åldersgruppen som svarade i undersökningen säger att de själva har drabbats.
Annars är folk ganska dåliga på att anmäla, och även polisen har svårt att utreda brotten, menar PA Prabert.
– Anmälningsbenägenheten är låg om det rör sig om mindre summor och även utredningar läggs ofta ner med motiveringen att den enskilda händelsen är för liten eller svårutredd, säger han.
Identitetsbrott har tidigare förknippats med ganska låga belopp, men även detta är en trend som tycks vara på väg att vända.
– Vi ser att summorna växer och att det i totalen börjar röra sig om enorma belopp. En stor samhällskostnad och en potentiell privatekonomisk katastrof och psykisk påfrestning för de som drabbas, säger PA Prabert.
