Intervju24: Tim Bergling

- 05/12/2010, 11:50 -
1 av 2

2 av 2

Nyheter24 har träffat DJ:n Tim Bergling.

För två år sedan satt nu 21-årige Tim Bergling och länkade till sina låtar på olika musikbloggar. Musiken skapade han hemma på pojkrummet i Stockholm medan han oroade sig över sin ekonomi och framtid.

I dag befinner han sig ständigt på resande fot, pendlandes mellan olika klubbar över hela världen med spelningar inför celebriteter som Bono, Prince och John Mayer. Artistnamnen han använder sig av, Tim Berg och Avicii, ger 6,4 miljoner träffar på Google. Hans låtar på Youtube har spelats miljontals gånger. Ändå är han precis som de flesta svenska DJ:s som tagit världen med storm på senare år, relativt okänd för den breda massan i Sverige.

Majoriteten av svenska nattklubbsbesökare skulle inte lyfta på ögonbrynen om de fick höra att det var Avicii som stod i DJ-båset. På House-scenen utomlands däremot, tillhör den absoluta världseliten och ses som en arvtagare till det svenska världsberömda house-kollektivet Swedish House Mafia. Anonymiteten i Sverige är ingenting han sörjer, engagemangen och förfrågningarna utomlands räcker till och blir över. Han har svårt att hålla koll på var han varit den senaste månaden och fiskar upp sin kalender.

–  Brasilien i en vecka, Monaco och Tyskland. Och just det ja, USA-turnén.

Reser du ensam?

– Nej, jag har en roadmanager med mig. Han håller koll på allt det praktiska och kollar läget innan giggen på klubben och så. Ibland har jag med mig någon polare och ibland är det någon professionell.

Beskriv känslan av att stå och se tusentals människor dansa framför dig till din musik?

– Det är sjukt, det går nog inte riktigt att beskriva och kan inte jämföras med något annat jag upplevt. Det ger en enorm kick.

Blir du aldrig nervös?

– I början var jag nervös över min egen prestation, nu är jag mer nervös för hur publiken är. Om man måste kämpa för att få igång dem. Men det går över när jag väl kommit igång.

Får du många skamliga förslag av din publik?

– Ja, massor. Men det får jag inte prata om för min manager. Det är barnförbjudna saker.

Hur ser din rider ut?

– En flaska champagne, en flaska vodka, en låda öl, tolv flaskor vatten och handduk.

Har du blivit miljonär under det här året?

– Det vill jag inte svara på. Men jag kan ju säga att jag lever bättre än för ett år sedan, då hade jag inte ens råd med nudlar.

Ponera att jag skulle hyra dig till min syrras nästa födelsedagsfest, hur mycket skulle du ta?

– Då skulle jag vilja ha jävligt mycket. Nej, men det man måste förstå är att jag har noll inflytande, det är inte jag som sköter det där överhuvudtaget. Priser och sånt är inte upp till mig, det fixar min manager och agentur. Så du får ringa dem.

 

Ibiza, efterfester och divalater

Precis som många andra svenska ungdomar tillbringade han sommaren vid Medelhavet.

Skillnaden var att Tim Bergling inte sprang runt stupfull mellan olika barer och sov på hotell utan luftkonditionering. Varje måndag spelade han på världens största klubb, Privilege på Ibiza, inför 11 000 extatiskt dansande människor och bodde hemma hos den holländske super-DJn Tiesto.

– Han är som en storebror för mig. Har varit i branschen sjukt länge och kan allt om den, har varit med om nästan allt som jag är med om nu.

Redan första kvällen trampade Tim Bergling på några glas under en vild efterfest och fick tillbringa 13 smärtfyllda timmar på sjukhus. Klädd i kalsonger och en sönderriven t-shirt.

– Ingen snackade engelska, och jag hade ju inga byxor så jag hade ingen mobil och inga pengar. Dessutom har Tiestos hus ingen adress eftersom det skulle vara folk där hela tiden då. Till sist lyckades jag ta mig dit ändå, men det tog ett jävla tag. Fick köra mina gigg på kryckor ett tag efter det och min manager var verkligen inte glad.

Har du utvecklat några divalater?

– Nej, det hoppas jag inte. Kommer faktiskt inte på någonting.

Men du måste väl ha förändrats lite som person?

– Nej, jag har faktiskt inte förändrats vad jag vet. Och det hoppas jag verkligen inte att jag gjort.

Hur och var bor du när du är hemma i Sverige?

– I en etta på nitton kvadrat i Vasastan.

Varför köper du inte en större en lägenhet?

– Jag har ju inte varit hemma, så det har inte blivit av riktigt. Men jag ska ta tag i det och köpa något nytt, när det lugnat ner sig lite.

Vad säger dina vänner om din framgång?

 – De tycker att det är kul. De flesta har ju varit med hela vägen, när jag började lyssnade de på mina låtar och stöttade mig.

Blir du kontaktad av gamla bekanta som vill ställa sig in?

– Ja, och det kan jag störa mig på. Särskilt människor som jag typ aldrig har pratat med som beter sig som vi vore bästa vänner. Men när gamla klasskompisar hör av sig och bara vill lyckönska så är det en annan sak, då är det bara kul.

 

"Jag vill att det ska vara speciellt i Sverige"

Timmarna innan han går upp i båset är lugna. En vanlig dag innefattar upphämtning vid flygplatsen, bli körd till hotellet, en en kort tupplur och några timmar vid hotellpoolen. Om han inte har några vänner i staden intar han sin middag på sitt rum, bränner cd-skivor och dricker en drink "för att komma i stämning".

Sedan åker han till klubben, hänger i backstageområdet, pratar med promoters och VIP-folk, sedan är det dags. Han intar båset och kör igång. Några timmar senare, oftast tidigt på morgonen, lämnar han landet och tar sig an nästa klubb, nästa publik.

Vad hade du gjort det här året om du inte slagit igenom?

– Jag hade nog fortfarande försökt att kunna försörja mig på min musik, men varit tvungen att skaffa mig ett jobb. På fritiden hade jag fortfarande producerat musik.

Varför har du bara spelat tre gånger i Sverige?

– Vill hålla det lite speciellt i Sverige, att alla gig ska vara grymma och unika. Om man spelar varje vecka så tappar folk intresset.

Är det någon spelning som gått fel?

– För några månader sedan, i Norge, snodde någon mina skivor. En massa osläppta låtar, men än så länge har ingen läckt ut på internet. Och det är jävligt skönt.

Vad tror du om framtiden, hur länge kommer du fortsätta åka runt och spela?

– Jag vill fortsätta så länge jag kan. Kan absolut hålla på i tio år till. Ingen spelning är den andra lik och det är alltid något nytt som händer. Jag kanske spyr på att resa runt om tio år, men hittills har jag aldrig haft hemlängtan eller velat ta en paus.