Måndag 19 Apr
Stockholm

Movits om utländska fans och reklam-succén

1 av 2
Joakim Nilsson och Johan Rensfeldt. På bilden saknas Anders Rensfeldt.
2 av 2
Joakim Nilsson och Johan Rensfeldt. På bilden saknas Anders Rensfeldt. Foto: ANDREAS APELL / SCANPIX

Movits! är hiphop-gruppen som med sina jazz-influenser har fått publikhav att svänga från Arvidsjaur till Tokyo. Nyheter24 tog ett snack med Saxofonisten Jocke "One-Take" Nilsson angående nya skivsläppet "Huvudet bland molnen".

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer
Det här är Movits

Movits är en svensk hiphop-grupp från Luleå som består av brödern "Johan Jivin" och "mördar-Anders" Rensfeldt samt saxofonisten Jocke "One-Take" Nilsson. Deras musik kan beskrivas som en blandning mellan jazz och hiphop.

Tja, Jocke, om du skulle säga en låt som beskriver allt som händer kring Movits just nu – vilken låt skulle det vara?

– Oj, jävlar. Det skulle nog vara Nitroglycerin, den är rakare, hårdare mer flås och tunga trummor. 

Asså, ni verkar ju alla väldigt trevliga men vem är liksom allra trevligast i bandet?

– Det är mördar-Jocke. Han måste väga upp för sitt mordiska namn haha. 

Vem är elakast? 

– Vi är alla konflikträdda, men jag är väl den som kliver fram om det är något. Nu för tiden har vi ju turnéledare tack och lov!

I dag släpps er nya skiva där ni samarbetat med Timbuktu, Chords, någon snubbe som heter Zacke(?) och Maskinen. Vem var roligast att jobba med?

– Zacke är en nära vän från Luleå, Jason (Timbuktu) har vi gjort ett par låtar med och alltså han skriver väldigt snabbt. Chords är oerhört talangfull. De som var mest annorlunda att jobba med var Maskinen, vi kände ju inte varandra. Vi delar studio med Frej och det resulterade i låten "Limousin". 


Ni avstod ju från bokstaven Z på slutet i Movits för att inte låta som ett dansband. Är inte dansband lite coola?

– Det vet jag inte om jag håller med om... Alltså det är alltid så jäkla svårt med bandnamn, det är alltid så att Rolling Stones redan finns och är det absolut fetaste namnet. 

Den här pantamerareklamen som ni gjorde, hur ställde ni er när ni först fick förslaget? 

– Man är alltid lite försiktig med den typen av kommersiella grejer men vi kände att återvinning är okej att stå för. Familjen hade gjort en bra grej innan så det gjorde att vi kände att det kunde fungera. Artisten Owe Thörnqvist skulle vara med men kunde inte på grund av hälsoskäl, då kom Pugh Rogerfeldt. Vi träffades första gången vid inspelningen.


Är det lite skämskudde när reklamen kommer på?

– Ja, haha den kom på när jag var på bio. Då gled jag ner i sätet när vi dansade björndansen där i slutet. 

Hur känns det att massa amerikaner som inte fattar ett ord av vad ni säger diggar er galet?

– Det första utländska giget var ju i New York. Fem pers fattade vad vi sjöng och alla dem stod på scen. Nu spelar vi mer utomlands än i Sverige. Det är kul i Tyskland där de liksom sjunger med utan att fatta vad de själva sjunger. 

Vore det inte smart att släppa en låt på engelska? 

– Jo, på pappret vore det genialiskt. Hittills har vi sagt att det inte är det som är våran grej men det är svårt att bli spelad på radion, exempelvis i USA om vi inte gör det, så vi är mer öppna för det nu. Det gäller att det ska sitta bra kreativt. Johans måste hitta sitt engelska rap-jag. Vi tar ju massa inspiration av Cornelis Vreeswijk – hur översätter man det? 

Om ni kunde samarbeta med en amerikansk artist då? 

– André 3000. Han skulle nog kunna vara lite öppen för det. Det vore jäkligt fett!

Albumet finns på Spotify

Kommentera
Kopiera länk
Dela