Kulturministern: Läsning – "prioriterad fråga"
Forskare har betonat vikten av att alla samhällssektorer försvarar läsningen, men vad gör kulturministern?Parisa Liljestrand (M) ser ungas läsning som en prioriterad fråga men kan ännu inte presentera några nya förslag – utöver en svensk kanon.
50 procent av eleverna i årskurs nio läser inte ens en sida sammanhängande facklitteratur på papper eller skärm en vanlig skoldag. Motsvarande siffra år 2007 var 33 procent. 81 procent av sexorna läser mindre än en sida skönlitteratur per dag en vanlig skoldag, jämfört med 44 procent 2007, enligt en undersökning vid högskolan i Dalarna, där 3 400 elever har svarat på enkätfrågor om läsning.
Endast 39 procent av landets elever har tillgång till ett skolbibliotek, enligt Lärarstiftelsens rapport "Biblioteksdöden". I den kommunala grundskolan har drygt 30 procent av eleverna tillgång till ett skolbibliotek enligt rapporten, medan samma siffra för fristående grundskolor är 18 procent.
Under 2000-talet finns en tydlig tendens att andelen starka och mycket starka läsare har sjunkit medan andelen svaga läsare har ökat. Spridningen i läsförståelseresultat har alltså också ökat, enligt Svenska Förläggarföreningens rapport "Läsandets årsringar". Under 2000-talet har faktorer som kön, föräldrars utbildning och vistelsetid i Sverige fått större betydelse för elevers resultat i Sverige än i OECD-genomsnittet.
Forskning visar entydigt att barns och ungas frivilliga läsning har positiva effekter för bland annat språkutvecklingen, läs- och skrivutvecklingen, en mer generell kunskapsutveckling, förståelse för andra och känslan av delaktighet.
Länge har "bokslukaråldern" använts för att beskriva barn 9 till 12 år gamla. I dag vore "medieslukarålden" mer passande, framhöll Mats Tegmark, forskare på Högskolan Dalarna nyligen i intervju med TT apropå att barn och unga läser allt mindre.
Trots att läsningen sägs vara prioriterad får den mindre tid också i skolan. Skolinspektionen presenterade nyligen rapporten "Läsfrämjande arbete i grundskolan" som visade att skolorna, trots den mångåriga statliga satsningen Läslyftet, behöver fortsätta att utveckla sitt läsfrämjande arbete.
Kulturminister Parisa Liljestrand, tidigare svensklärare och rektor, beskriver barns och ungas läsning som en "oerhört viktig fråga" både på ett personligt och yrkesmässigt plan. Hon tycker också att det är en fråga som hela samhället bär ansvar för.
— Bildning ska vara en allemansrätt, det är ytterst en demokratifråga tycker jag och där är läsningen central, säger hon.
Skolministerns sak
Bemannade skolbibliotek kan vara ett sätt bland flera att väcka läslust, enligt kulturministern som dock inte vill ta ställning till om regeringen ska driva bemannade skolbibliotek politiskt eller inte.
— Jag tror inte att det finns ett sätt på att få barn och unga att vilja läsa mer. Jag tror det är viktigt att vi har fler parallella satsningar som kan bidra till en helhet som gör oss till ett mer läsande land. Frågan om skolbibliotek får skolministern ta ställning till.
Däremot lyfter hon fram Läsrådet som startades av dåvarande kulturminister Amanda Lind (MP), som ett politiskt initiativ som ska fortsätta. I januari nästa år ska rådet presentera sin första rapport om läsläget just nu. Liljestrand berömmer även Bokstart som riktas till förskolebarn, ett initiativ från Kulturrådet 2014 som den förra regeringen gjorde permanent 2021.
— Det handlar ju om att tidigt väcka lust till ord, läsning och språkutveckling, vilket är fantastiskt. Det här tycker jag är en jättefin satsning som jag är stolt över att vi fortsätter, säger Parisa Liljestrand, som också framhåller det statliga budgetanslaget till folkbiblioteken på 75 miljoner kronor – även det en satsning som ligger kvar sedan den förra regeringen.
— Precis, och jag är väldig glad över att vi trots ett ganska svårt ekonomiskt läge ändå kan göra en statlig satsning på stärkta bibliotek. Sedan görs en rad andra satsningar på läsning, men det är många som inte ligger på mitt bord, utan på skolministerns.
En kanon
Cirka en och en halv månad har gått sedan Parisa Liljestrand utsågs till kulturminister. Hon beskriver barns och ungas läsning som en "prioriterad fråga" som hon ska återkomma till. Däremot har hon inga nya förslag att lägga fram i dagsläget.
— Jag har precis presenterat en budget och i den budgeten var det kanske inga nyheter när det kommer till detta, men däremot har vi i Tidöavtalet ett förslag på en kanon, och en kanon kan absolut vara en möjlig väg till att väcka läslust, en möjlig väg bland andra.
Arbetet med en svensk kulturkanon har just inletts på kulturdepartementet och Parisa Liljestrand kan inte säga om den första hand ska riktas till skolorna eller inte.
— Jag ser väldigt positivt på att det redan nu finns en öppen och bred debatt kring kanonfrågan, jag ser det som ett led i diskussionen kring litteraturens vikt i samhället och om hur viktigt det är att väcka läslustlust.
Förslag på läsning
TT: Kan inte en kanon uppfattas om avtändande?
— Min ingång är att den ska vara ett inkluderande verktyg, inte exkluderande. En kanon handlar inte om att utesluta utan mer om att bidra till vad man kan läsa för att få en ingång till litteraturen om man inte får den naturligt.
TT: Hur kan regeringen påverka hur denna kanon används?
— Det får vi också titta på. Vi sitter ju just nu vid ritbordet. Jag tror att den här debatten och diskussionen som vi behöver ha kring hur en kanon kan utformas är viktig, men också att vi tittar på hur det ser ut i andra länder. Sverige är inte isolerat. Vi måste kunna dra lärdomar, både positiva och negativa, från vår omvärld och se hur det här kan omvandlas till att bli en resurs i Sverige för barns och ungdomars läsning.
Rättad: I en tidigare version uppgavs fel myndighet som författare till en rapport.
