Nyligen gick finansfamiljerna Ax:son Johnson, Persson och Wallenberg genom sina stiftelser in med 300 miljoner kronor till renoveringen av Kungliga Operan.
Men Sverige är sämre än sina nordiska grannländer på privata bidrag till kultursektorn. Det vill regeringen ändra på. Genom att införa skattelättnader för både privatpersoner och företag ska fler lockas att donera pengar.
Matchningssystem
En utredning under ledning av Karin Forseke sjösätts nu för att titta på hur det ska gå till. Utredningen ska vara klar i maj 2026.
Parisa Liljestrand understryker att de privata medlen inte ska ersätta offentlig finansiering utan ses som ett tillskott.
— Jag tror att med en breddad finansiering kommer den totala andelen pengar till kulturen att kunna öka, om det är så att vi också kan utöka incitamenten för privatgivande, säger Parisa Liljestrand.
Utöver skattelättnader ska utredningen även analysera möjligheten att införa ett så kallat matchningssystem, där det offentliga går in och förstärker enskilda privata donationer.
Bredden
Mecenater och företagare vill gärna synas vid stora institutioner, som Kungliga Operan och Vasamuseet. Hur påverkar då matchningssystemet balansen, så att även exempelvis mindre teatergrupper och andra kan få ta del av detta?
— Tanken är just att möjliggöra för givande på bredden. Vi behöver inte gå längre än till våra nordiska grannländer för att se exempel på liknande system. Det är inte så att det är hämmande eller enkom riktat till större institutioner, säger Parisa Liljestrand.
I USA har den federala regeringen på order av president Donald Trump skurit ner anslagen till offentlig kulturverksamhet och public service. Parisa Liljestand anser att det är bra om svenska kulturinstitutioner ökar sitt oberoende.
— Det gäller alldeles oavsett om man är en kulturinstitution eller en privatperson eller någon annan form av institution. Har man medel från en intäktskälla så är man mer sårbar än om man har intäktskällor från flera.
