Ronny & Ragge är ute med Fårrden igen. Oasis står på scen. “Jurassic Park" från 1993 får sin sjunde uppföljare och festivalen “Vi som älskar 90-talet” dansar vidare.
Det är ingen slump, enligt Andres Lokko. Han menar att 90-talsmusiken är en kristallklar tidsmarkör.
— Då uppfanns det fortfarande musik som man inte hört tidigare, den lät som den kom från framtiden, säger han och nämner musikstilarna drum and bass och jungle som exempel.
— Jag har svårt att se att 00-talet kommer att få samma effekt på populärkulturen, säger han.
Färre lägereldar
Enligt Lokko rör musiken sig inte längre linjärt framåt. Sedan millennieskiftet har den i stället blivit cirkulär:
— Tekniken har gått framåt men det har inte musiken. Den återanvänds, säger Andres Lokko.
Det nya millenniet med Netflix, läsplattor och strömning har också gett oss ett oändligt urval av kultur.
— Den totala tillgängligheten är fantastiskt men bieffekten är att vi i stället söker det trygga genom kulturen. Svenskar lyssnar på svensk musik och tyskar på tysk.
Men en ökad tillgänglighet har gjort att de gemensamma lägereldarna vi vill samlas kring har blivit färre.
— Och då söker vi oss tillbaka till nostalgiska fenomen.
Ljus och optimistisk
En som inte enbart älskar 90-talet är Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet. Hennes kommande bok, ”Förbannelsen: Hur Sverige fastnade i 90-talet och förlorade framtiden” ger en mer komplex bild.
När det gäller musik och film var decenniet fantastiskt.
— Det är därför vi ser att mycket från 90-talet kommer tillbaka nu. Men jag tror att det finns en annan förklaring till att det kommer tillbaka, och det är att vi som blev vuxna då sitter som kulturredaktörer och har makten nu.
Hon minns tiden som optimistisk, ljus och opolitisk. Det fanns en framtidstro, men också en historielöshet.
Internetboomen kom
— I dag betalar vi priset. Jag tror att det är dags att vi omvärderar 90-talet, säger hon.
Nu lever vi med följdverkningarna. Ett exempel är techjättarna, som alltmer tar över världsekonomin, menar Pettersson.
— Internetboomen kom på 90-talet och det var då besluten fattades om hur techjättar får verka. Det vi ser i dag, är ett resultat av det som hände då, säger hon.
