Riksförbundet Sveriges konstföreningar reagerar på att regeringen inte skjuter till mer pengar till konstområdet.
”Resultatet? Färre utställningar, minskade öppettider och ett hårt slag mot konsten – särskilt utanför storstäderna”, skriver förbundet i en kommentar.
Det handlar framför allt om att regeringens budget saknar finansiering för de höjda ersättningar som bildkonstnärer ska ha enligt ett nytt avtal.
”Konstnärscentrum välkomnar höjda ersättningar till bildkonstnärer, som har lägst inkomst i jämförelse med andra kulturområden, men staten måste också ta ansvar för sina egna beslut", säger Anna Ridderstad, ordförande för Konstnärscentrum i en kommentar.
Urholkning
Länsmuseerna pekar på att budgeten innebär en fortsatt urholkning av kulturen i landet. Även Tornedalsteatern hävdar att regeringen slår undan benen för verksamheten på grund av de uteblivna resurserna.
Teatern avbryter nu sitt arbete med en försoningsprocess mellan staten och minoriteten, eftersom man måste satsa på kärnverksamheten lokalt och regionalt.
”Med nuvarande statliga verksamhetsbidrag har teatern ingen möjlighet att upprätthålla en professionell nivå på de konstnärliga delarna i verksamheten. Det finns heller ingen möjlighet att vara en nationalscen för tornedalingar, kväner och lantalaiset”, skriver teatern i ett uttalande.
Kluven
Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges museer, är mer kluven till kulturbudgeten. Han är glad över satsningen på de så kallade stiftelsemuseerna och att regeringen lägger pengar på att utreda ett nationellt museikort.
— Samtidigt vill vi ha en vital och levande museisektor i hela landet – och satsningarna på länsmuseerna uteblir. Här behövs det satsas mer, säger Ardelius till TT.
— Ser man på hela kulturbudgeten så har den en lägre andel av regeringens totala budget för 2026 än den haft sedan år 2000. Vi skulle vilja se en mer offensiv kulturpolitik, nu när vi har ett samhälle i förändring och man gör stora satsningar på resten.
