— För mig är det väldigt mycket som började i Ryssland, som definierade mig och som kanske har präglat den jag blev senare, säger Åsne Seierstad.
1990 besöker hon sin pappa som arbetar i dåvarande Leningrad. Hon möter en mörklagd stad i ett Sovjetunionen på fallrepet, där butikshyllor och gator gapar tomma.
Den väldiga grannen i öst väcker hennes intresse. Hon flyttar till Moskva för att studera, hamnar mitt i det moderna Rysslands tillblivelse och blir korrespondent för norska tidningar.
I mitten av 90-talet är landet nyförlöst, kaotiskt och öppet, redo för en ljusare framtid.

Rädsla
30 år senare återvänder Seierstad till ett Ryssland där censuren åter tystar författare, där människor fängslas för åsiktsyttringar och paranoian breder ut sig.
— Rädslan har fått fäste och det beror på Putin. Att landet som kämpade mot KGB:s makt tillsatte en KGB-man som president är en tragedi.
Med avstamp i den avhoppade Wagnersoldaten Andrej Medvedevs berättelse – som börjar med en dramatisk flykt över gränsen till Norge – skildrar hon ett Ryssland i upplösning.
Hon besöker Medvedevs förfallna barndomshem i Sibirien, träffar släktingar, lärare och vänner. Hon intervjuar Kremllojalister, de likgiltiga och de som gör motstånd; politiker och journalister, en soldathustru på barrikaderna och en ryss som strider för Ukraina.
I den sibiriska tajgan möter hon en sentimental äldre man som njuter av poesi och virkade dekorationer – och tycker att kriget löses bäst med en atombomb.
”Ett hjärta på lusthuset, en atombomb över Kiev. Detta var Ryssland. Så vekhjärtat, så brutalt”, skriver Seierstad.

Ventiler
I S:t Petersburg träffar hon gamla vänner, liberaler från teatervärlden som trots sin avsky mot president Vladimir Putins repression, till Seierstads förvåning, anser att kriget är Ukrainas fel.
— De är emot Putin, men de är ändå ganska rysschauvinistiska i förhållande till språket och kulturen, för ”vi är ju bäst och så har det alltid varit”.
Boken skildrar ett brutalt land förvridet av lögnen, men författaren förvånas samtidigt över vad som faktiskt är möjligt att säga.
— Människor använde förbjudna ord som krig och invasion. Tidningen Novaja Gazeta debatterade om Ryssland är på väg mot fascism. Så det finns ett utrymme, men det kan vara ventiler Putin håller öppna för att det inte ska skapas så mycket tryck att folk går ut på gatorna.




