Lina Schollin Asks färska romandebut hade sålts till förlag i elva länder redan före den svenska utgivningen.
— Jag är helt överväldigad, jag har inte helt förstått det än.
Hon har skrivit på den av och till i sju år, utan att ha varit inspirerad av någon av sina svenska föregångare.
Fredrik Backmans världssuccé ”En man som heter Ove” handlar om en förbittrad änkling. Bo, i Lisa Ridzéns ”Tranorna flyger söderut”, är ensam sedan frun flyttat in på demensboende. Nu tampas han med sonen som tycker att han är för gammal för att ha hund.
— Det är något kittlande med dessa till synes vresiga och avstängda gamla män som sedan visar sig ha ett sådant starkt inre känsloliv och en sådan sårbarhet, säger Ridzéns agent Josephine Oxelheim på Salomonsson Agency.
Uteliggare
Gunnar, i Lina Schollin Asks roman, rasar ihop när både frun och hunden oväntat dör. De tunga förlusterna väcker dessutom en tidigare obearbetad sorg efter en död son och över alla barn de aldrig fick.
Djupt deprimerad lever Gunnar ut sin sorg som uteliggare på Skogskyrkogården i Stockholm.
— Det är platsen som är huvudkaraktären för mig och sedan kom Gunnar, honom har jag fantiserat fram, berättar Lina Schollin Ask som själv tillbringat mycket tid på just Skogskyrkogården.
I sin första bok, "Klättra så högt du vill för du är ju ändå redan död", skrev hon självbiografiskt om hur hennes och makens första dotter, helt frisk, dog i sömnen bara ett och ett halvt år gammal. Lina Schollin Ask, själv barnläkare, kunde inte rädda henne.
— Jag har verkligen märkt vikten av att prata med varandra om sorg och kris och mörker. Vi har varit ganska öppna och det har hjälpt oss. Vi har behövt andra människor, jag ville egentligen skriva om det och nå ut till andra, berättar hon.
Ren snällhet
I ”Tallums sång” skildrar hon också hur mellanmänskliga möten, små gester av snällhet och spontan generositet får avgörande betydelse i människors liv.
— Jag tror att vi behöver sådana berättelser. De har nog en tajmning i den oroliga värld vi lever i nu där yta, skärm och krig har stor plats.
Kanske kan Gunnars sorg och livsöde också fungera som en metafor.
— Jag undrar om han inte symboliserar ett isberg av sorg eller ensamhet där man bara ser toppen. Kanske är det därför som vi alla tre författare har valt de här männen, för att gestalta isberget tydligare.
Rättad: I en tidigare version stod ett felaktigt namn på Salomonsson Agency.
