Syster Sol: "Jag har alltid velat förändra världen"

STOCKHOLM. Isabel "Syster Sol" Sandblom är aningen sliten. Hon har haft en hektisk vecka helt enkelt. På tisdagen nominerades hon till ett pris på den uppkommande P3 Guld-galan och kvällen innan vi pratas vid hade hon sin egen möhippa. Något som hon beskriver som "fantastiskt kul".

–  Ja, det är verkligen helt som i en film, säger hon till Nyheter24.

Priset som hon har nominerats till är Guldmicken, det som går ut till årets bästa liveartist, och hon har minst sagt tuff konkurrens. Övriga nominerade är storheter som Håkan Hellström, Avicii, Icona Pop och Looptroop Rockers. 

– Det känns helt fantastiskt på väldigt många sätt. Jag har ju aldrig riktigt blivit prisad av etablissemanget på det sättet. Jag har alltid haft min publik som har stöttat mig men att få något form av erkännande från media och branschen, då blir man lite ”yes, äntligen”. Men sen är det också så att jag ska ju upp mot tunga namn, Håkan Hellström och Avicii och samtidigt har väl jag och Looptroop många liknande fans så att det känns som att chansen att jag vinner är rätt liten men bara att bli nominerad känns jävligt fett faktiskt.

Det brukar ju ofta nämnas som ett av de tyngsta prisen?

– Ja, just livepriset känns så jävla fett, fördet är ju det man brinner för. Att få kontakt med publiken ochbjuda dem på en så fet show som möjligt. Jag har verkligen kämpatockså, så det känns lite som att jag är värd det här.

"Alltid en risk att bli avbokad"

Just det där med att inte riktigt bli accepterad av etablissemanget är något som i princip alla reggaeartister pratar om. Att ständigt vara motarbetad.

– Jo, men såär det ju verkligen. Det är någonting som vi är vana vid, attjobba på gräsrotsnivå. Får vi uppmärksamhet så är det fett menvi är inte beroende av det.

Samtidigt så säger hon själv att radion är en viktig del, framförallt speltid på P3. Kommer det så blir mycket betydligt lättare, att boka gig till exempel. Även om det oftast inte är det stora problemet, det stora problemet är ofta att inte få giget avbokat. Bland annat fick Isabel mycket uppmärksamhet i somras när det skrevs om att kommunen i Falun ville stoppa hennes spelning.

– Ja, alltsådet är inga problem att boka gig. Men det är alltid en risk att deblir avbokade. För när politiker och polis får nys om det såhänder det ofta att de inte tycker att det är lämpligt,framförallt ungdomsgig. De tycker liksom att det är knarkmusik ochatt det inte passar sig. Det är rätt otrevligt. Samtidigt så ärman ju van, det har alltid varit så.

Samtidigt så känner hon att det egentligen inte påverkar det budskap som hon vill nå ut med.

– Inte irealiteten men kanske i media eftersom att knarkkulturen inom reggaeblir mer uppmärksammad än den positiva inverkan den musikstilen harför väldigt många människor. Och det känns ju tråkigt att manväljer att fokusera på det men samtidigt så bryr sig inte fansen.De är trogna ändå. Så på så sätt gör det inte så mycket menjag känner att det är tråkigt att bli klassad som någonting somär farligt för ungdomar. Att jag är en fara för ungdomars hälsanär det är helt tvärtom som jag jobbar. Då känns det lite sådär,men det handlar om okunskap också. De politikerna hade juuppenbarligen inte lyssnat på mina texter för då hade de sett attjag inte har den agendan med musik, att hajpa droger.

"Handlar om att belysa de problem som finns"

Hon håller också med om något som många påpekar, att svensk musik just nu blir alltmer politisk, alltmer handlar om att föra ut sitt budskap till lyssnarna och fansen.

– Absolut, vi lever i sådana tider tycker jag, det är en naturlig del av den mänskliga utvecklingen. Nu är det så tydligt att vi behöver göra något åt det som är fel i vårt samhälle och även i våra familjer. Att vi behöver någonting som är större än politiska beslut. De konventionella sätten att lösa saker och ting, att leta efter en syndabock och utesluta den. Att det inte är det som det handlar om längre, säger hon och fortsätter: 

– Nu handlar det dels om att belysa de problem som finns i ett samhälle men också om att komma med lösningar. Det kan jag se som en trend i musik idag. Samtidigt som det finns den här tunga, nästan hopplösa klagosången i låtarna så finns det också ett hopp om en bättre värld. Och det är det jag vill förmedla i min musik. Komma med det som jag sett som en lösning i mitt liv, vid mina problem som jag varit med om. Hur jag har löst det och sen dela det med andra, så kanske det generar i något gott.  

Känns det som ett stort ansvar, eller är det bara kul att få ut det?

– Nej, det ärmin passion och har alltid varit. Jag har aldrig haft ambitionen attbli känd utan jag har alltid haft ambitionen att sprida något somär bra till folk. Jag har inte alltid vetat vad det har varit, mendet har alltid varit min önskan. Vissa vill bli poliser när de ärsmå eller vissa vill bli brandmän. Men jag har alltid velatförändra världen. Det har väl alltid varit min passion.

Det känns som ett ganska ovanligt litet barn...

– Ja, men ändå inte alltså. Jag tror att många kids som jag träffar idag, de vill någonting. Överallt jag kommer så brukar jag fråga vad de vill med sina liv. Och till exempel folk som varit med om jättejobbiga grejer vill alltid bidra. Om de till exempel har varit ensamkommande flyktingbarn så säger många att ”jag vill använda min erfarenhet för att hjälpa ensamkommande flyktingbarn”. Det är mycket den grejen jag möter hos kids idag, så jag tror inte att det är så ovanligt, säger hon och förtydligar: 

– Samma sak om man kollar på vad barn vill bli när de är små, de vill bli brandmän eller superhjältar eller veterinärer. Det är ändå hjälpsamma yrken. Sen när man är liten så tror man väl att polisen ska vara så också, men det kanske de inte är i dagens samhälle men grundtanken med en polis ska ju ändå vara att skydda och det är väl därför kidsen vill bli poliser när de är små.

Syster Sol - Throw It On The Floor ft. Dirty Jens:

Syster Sol - Inte som det verkar: