Barnpsykologens råd: Så pratar du med ditt barn om kriget i Ukraina

Under tidig torsdagsmorgon gick Ryssland till storskalig militär attack mot Ukraina. Detta efter månader av geopolitisk oro och flertaliga försök från omvärlden till att lösa spänningarna på diplomatisk väg. 

På natten mot torsdagen och under den tidiga morgonen har stora explosioner hörts i en rad städer runtom i Ukraina, även bortom de östra delarna av landet där spänningarna varit som störst.

Både soldater och civila har omkommit i striderna. Här kan du läsa mer om konflikten och dess bakgrund.

Magdalena Andersson: "Det kan vara otäckt"

Nu sprids information, bilder och videomaterial som en löpeld på sociala medier. En del är felaktigt, en del är manipulerat, en del är oerhört grafiskt – och mycket av det lämpar sig därmed inte för barn att se.

Att veta hur man ska prata med barn och unga i sin närhet om vad som händer i Ukraina är inte helt lätt. Under förmiddagens pressträff kommer statsminister Magdalena Andersson (S) med väl valda råd till landets föräldrar.

–  Många barn och unga undrar säkert vad som händer nu – prata gärna med en vuxen du litar på, det kan göra att det känns bättre, sa statsministern på pressträffen och fortsätter:

– Tänk också på vad du tittar på i mobilen, det kan vara otäckt. Du behöver inte titta på det om det är obehagligt.

Uppmaningen: För inte över din oro på barnet

I en intervju med Dagens Nyheter berättar Hanna Thermaenius, barnpsykolog på Rädda Barnen, hur viktigt det är att vara tydlig med att barnen kan prata med vuxna i sin närhet om de känner oro:

– Blir barnet väldigt stressat av att prata om ämnet kan det vara bra att ta upp det igen vid ett senare tillfälle. Var uppmärksam och lyssna på barnet. Kanske kan ni titta på nyheterna tillsammans? Kanske kan du förklara för barnet vad de säger? 

Som vuxen är det också viktigt att inte låta den egna potentiella oron föras över till barnet. Thermaenius rekommenderar att man i sådant fall ventilerar med andra vuxna innan man tar en dialog med ett barn. 

Barnpsykologens tips – så pratar du med ett barn om krig

● Fråga om ditt barn sett videor på Tiktok eller hört nyheter om situationen i Europa. Lyssna på vad de vet, och försök sedan att ge perspektiv på läget.

● Blir barnet väldigt oroligt av att prata om nyheterna så kan du försöka prata med barnet vid ett senare tillfälle igen. Om barnet inte är intresserat, försök inte att tvinga det att prata om situationen. Anta inte att barnet är oroligt.

● Var särskilt uppmärksam om ditt barn har levt i ett krigsområde, eller flytt krig. Ibland hanterar barn sin oro genom att skämta eller vara tyst. Fråga vad de har sett eller vad de vet. Är ditt barn väldigt oroligt kan du behöva söka hjälp.

● Förbjud inte Tiktok eller andra sociala medier bara för att det cirkulerar missvisande videos. Fråga i stället vad barnet tror är sant, och hjälp det att problemlösa.

● Är du själv orolig för läget bör du vara vaksam att du inte för över din oro på ditt barn. Prata i stället med en annan vuxen om dina känslor.

● Se till att du själv har koll på vad som stämmer och inte. Ta del av trygga nyhetskällor så att du sedan kan ge svar åt ditt barns frågor eller funderingar.

Källa: Dagens Nyheter/Hanna Thermaenius, leg. psykolog, Åsa Landberg, leg. psykolog.