Dog kungen Adolf Fredrik för att han åt för många semlor?
På fettisdagen den 12 februari 1771 åt den svenske kungen Adolf Fredrik så många semlor att han dog. Men stämmer det verkligen att monarken föll offer för en hetvägg?
Ända sedan 1594 har vi i Sverige firat fettisdagen. Den infaller 47 dagar innan påsk – olika datum varje år men någon gång mellan 3 februari och 9 mars.
Namnet kommer precis som det låter från kombon fet och tisdag, och syftade på all fet mat som åts dagen innan fastan började.
Men en fettisdag för många hundra år sedan slutade i tragedi.
Läs mer: Därför heter det fettisdagen – och därför äter vi semlor
Hummer, kaviar och champange
Den 60-årige Adolf Fredrik slog sig ned för en riktig brakmåltid på slottet den 12 februari 1771 – en middag som skulle bli hans sista.
Kungens hälsa var sviktande, men apriten var det inget fel på och han lyckades få i sig en otrolig mängd mat och dryck.
Menyn bestod av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne. Och som grädden på moset: semlor, eller hetvägg som det kallades på den tiden.
Ett tag efter middagen kände sig kungen yr och illamående – och föll ihop och dog hastigt.
Semla som mordvapen
Men var det då semlorna som dödade Adolf Fredrik? Eller var det något annat?
Det mesta talar för att kungen dog av ett slaganfall orsakat av ett illa skött magsår.
Det kan vara möjligt att den enorma middagen bidrog till hans död, men att det skulle vara just semlans fel är inte så troligt, skriver Historisk Media.
Däremot var en semla det sista Adolf Fredrik åt, därav historien om hetväggen som mordvapen.
LÄS MER:
