Coronamutationerna fortsätter spridas – det här vet vi om dem
Drygt ett år in coronapandemin är det fortfarande mycket som är okänt, och frågorna blir allt fler i takt med att nya virusvarianter dyker upp. Det här är allt vi vet om de största mutationerna hittills.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Drygt ett år in coronapandemin har munskydd, hemmajobb och restriktioner blivit vardagsmat för många – men frågorna är fortfarande flera.
Vi nås regelbundet av ny information gällande symtom, antikroppar, vaccineffektivitet och virusets överföring från djur och människa.
Och vad gäller de relativt nya virusmutationerna är forskarna också på jakt efter många viktiga svar.
Läs mer: Beskedet: Då kan vaccinet mot mutationer vara klart
Därför muteras virus – enligt experten
Nyheter24 har varit i kontakt med Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi på Göteborgs Universitet. Han beskriver mutationer som naturliga, men svåra att förstå sig på.
– Det finns inget som kan leva utan att mutera, det är en grundförutsättning för liv på jorden. Skillnaden är att processen sker mycket snabbare i virus än i människor, säger han till Nyheter24 och fortsätter:
– Men det finns ingen virusstam som är lik en annan, så komplicerat är det.
Ja, det här med muteringar är invecklat och ovisst. Det här är vad vi vet hittills:
B.1.1.7 – den brittiska varianten
Den brittiska mutationen upptäcktes i höstas och har fått stor medial uppmärksamhet.
B.1.1.7 består utav 14 mutationer, och två av dessa anses vara särskilt intressanta. En av dem, "del69-70", saknar ett område i en gen som påverkar det så kallade "spikeproteinet".
Det här proteinet sticker ut från viruset, och är det som fäster och infekterar kroppens celler.
Den brittiska variantens påverkan på spikeproteinet misstänks göra den mer smittsam. Hur mycket vet man inte, men uppskattningsvis mellan 30-50 procent.
Studier visar att varianten är dödligare
B.1.1.7 sprids på flera håll i Sverige. I slutet på januari meddelade statsepidemiolog Anders Tegnell att man konstaterat 95 fall av den brittiska mutationen i Sverige, men redan då antog man att mörkertalet var stort.
Det finns i dagsläget inget som tyder på att de befintliga vaccinen inte fungerar på B.1.1.7.
Ett antal studier har visat att den kan vara dödligare än ursprungsvarianten, men underlaget bedöms vara för litet för att någon slutsats ska kunna dras.
B.1.351 – den sydafrikanska varianten
Den sydafrikanska virusmutationen har fått namnet B.1.351 och identifierades för första gången i december 2020 i Sydafrika.
Resultat från preliminära studier visar att varianten är mer smittsam än andra. Den bär dessutom på tre mutationer i spikeproteinet som är potentiellt kritiska. Den ger dock inte svårare symtom.
Pekas ut som den värsta
B.1.351 har redan hunnit pekas ut som "värstingen" bland mutationerna, och nu börjar den få fäste i allt fler svenska regioner.
I dagsläget har varianten återfunnits i Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg, Dalarna och Västmanland.
Den sistnämnda regionen har drabbats av det första klusterutbrottet i Sverige. Här har 20 fall av virusvarianten konstaterats – och inget av dem har kunnat kopplas till utlandsresor.
Hur mutationen reagerar på de befintliga coronavaccinen är inte helt fastställt ännu.
P.1 – den brasilianska varianten
Den brasilianska virusvarianten P.1 bär på 17 unika mutationer, varav tre i spikeproteinet.
Det här gör mutationen kritisk, enligt forskarna – som misstänker att den kan vara mer smittsam än ursprungsvarianten.
Mycket är okänt
Men mycket är fortfarande okänt vad gäller P.1.
Det finns i dagsläget inga större studier som påvisar att den brasilianska varianten kan leda till allvarligare sjukdom.
B.1.525 och Fin-796
Förutom de mest uppmärksammade virusvarianterna finns det ett par bubblare med nordiskt ursprung. Även här är mycket fortfarande ovisst, enligt Falköpings Tidning.
Vad vi vet är att B.1.525, som konstaterats i både Norge och Danmark, liknar den sydafrikanska och brittiska varianten.
Fin-796 upptäcktes för första gången i Finland, vilket också hörs på dess beteckning.
I dagsläget tycks den finska varianten vara svårare att upptäcka på PCR-test – som används för att ta reda på om någon har en pågående infektion av covid-19.
Den liknar en mutation i den sydafrikanska varianten som kopplas till större motståndskraft mot vaccin, men än så länge saknas djupgående studier på temat.
Läs mer:
95 muterade coronafall i Sverige – så här är de fördelade
Så här skiljer sig symtomen hos den brittiska mutationen
Mutationen beskrivs som "den värsta" – nu sprids den i Sverige