Besked till hushåll om elstöd kan dröja
Hushållen utlovades före valet att ett skydd mot höga elnotor skulle vara på plats 1 november.Men nu är det högst oklart om tidtabellen håller.
I valrörelsen föreslog i stort sett alla partier någon form av högkostnadsskydd eller andra sätt att mildra hushållens elräkningar i vinter.
Först ut var Moderaterna. M-förslaget gick ut på att staten skulle stå för tre fjärdedelar, 75 procent, av kostnaden över 1 krona per kilowattimme.
Det skulle kosta 15 miljarder för tre månader och skulle betalas med slopad uppräkning av biståndet, vinster från Vattenfall samt besparingar i arbetsmarknads- och klimatpolitik.
Strax därefter kom regeringen med sitt förslag, helt finansierat av flaskhalsavgifter från Svenska Kraftnät om minst 60 miljarder. Myndigheten fick uppdraget att senast den 15 november komma med förslag om en modell för återbetalning. Summan höjde sedan regeringen till 90 miljarder.
Därefter lovade M, KD, SD och L att ett högkostnadsskydd ska vara på plats den 1 november. De sade att de vill skynda på Svenska Kraftnät så att de kan komma med ett förslag tidigare än den 15 november.
Därmed kan det också dröja innan hushållen får besked hur mycket de smärtsamt höga elnotorna kommer att lindras - och när pengarna betalas ut.
Moderaternas energipolitiske talesperson Carl-Oskar Bohlin säger i en skriftlig kommentar till TT: "En M-ledd regering kommer att kompensera hushåll och företag för höga elpriser så snart det är möjligt".
I valrörelsen regnade miljardlöften över hushållen.
"Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul".
Det skrev Moderatledaren Ulf Kristersson i ett sms till TT om högkostnadsskyddet nio dagar före valet.
Han framhöll att det var ett "gemensamt vallöfte” från M, KD, SD och L.
Många miljarder
Något gemensamt förslag verkade dock inte ha funnits när vallöftet utfärdades.
Moderaterna var först ut i valrörelsen och föreslog ett högkostnadsskydd för 15 miljarder kronor under tre månader, som till stor del skulle betalas via statsbudgeten.
S-regeringen kontrade sedan med att 60 miljarder i så kallade flaskhalsavgifter hos Svenska Kraftnät skulle återföras till hushåll och företag. En summa som kort därefter ökades till 90 miljarder.
Den avgående statsministern Magdalena Andersson (S) lovade elkunderna: "Du kommer att få pengar i vinter".
Kristdemokraterna föreslog å sin sida att staten under vintern ska stå för 90 procent av kostnaden över 70 öre per kWh i spotpris. Kostnaden bedöms till 37 miljarder kr per månad. Den ska finansieras bland annat genom flaskhalsintäkter, tillfällig extraskatt på elproducerande bolag.
Ont om tid
Nu ser miljarderna från Svenska Kraftnäts flaskhalsavgifter ut att bli en viktig del i det kommande högkostnadsskyddet.
Det statliga bolaget har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på hur miljarderna ska kunna återföras till hushåll och företag. Den avgående S-regeringen har satt 15 november som deadline, vilket är senare än högerpartiernas löfte om när högkostnadsskyddet ska vara på plats.
Moderaterna framhåller att de vill att stödet ska räknas retroaktivt från den 1 augusti. Därför är tid för införande mindre viktigt, enligt partiet. Exakt när det kan komma att ske blir beroende av hur snabbt Svenska Kraftnät kan ta fram förslaget.
Det kan dröja veckor innan en ny regering är på plats och kan börja pressa på.
"Den sittande regeringen och berörda myndigheter bör därför redan nu öka takten så att detta kan komma på plats så snabbt som möjligt. Det kommer vi göra så fort vi tillträder", säger Bohlin.
"Inte okomplicerat"
När Svenska Kraftnäts förslag är klart ska en ansökan skickas in till och godkännas av Energimarknadsinspektionen (Ei).
— Vi har en arbetsgrupp som jobbar dedikerat med frågan mot måldatumet 15 november. Har vi möjlighet att göra en ansökan före det så kommer vi givetvis att göra det, säger Robert Thelander, enhetschef för intäktsprocesser på Svenska Kraftnät.
Men det är inte okomplicerat, enligt honom. Flaskhalsavgifter ska normalt användas till att investera i elnätet. De kan också gå till att justera stamnätavgifter, något som ska komma kunderna till del i slutändan. Men nu ska det handla om att återbetala en del till kunderna.
— Det är inte helt enkelt att snabbt bara slänga ur sig en lösning som blir bra för alla, säger Robert Thelander.
I uppdraget till myndigheten står till exempel att det i första hand är kunder i södra Sverige som ska stöttas – hushåll och företag i de två elprisområden där priserna är högst. Myndigheten ska föreslå hur stödet ska se ut, ange hur det påverkar elmarknaden och hur det ska betalas.
Känner press
På Energimarknadsinspektionen (Ei) känner man press på att det ska gå undan med handläggningen. Inspektionen har samtidigt ett ansvar att se till att de EU-regler som gäller följs.
— Vi har en tät dialog så att vi ser hur deras projekt är riggat, vi försöker följa det så att vi ska vara så redo det går när förslaget kommer, säger Elin Broström, enhetschef för marknadsövervakning på Ei.
EU-kommissionen öppnade i våras för att använda flaskhalsavgifter på nya sätt, på grund av de exceptionella elpriserna och de stora inflöden av avgifter prisskillnaderna ger. Portugal och Spanien har slagit in på den vägen. Och diskussionen i EU fortgår.
— Det blir av väldigt stor vikt för oss hur budskapet som kommer från EU är, säger Elin Broström.
Det kommer inte att gå på bara några dagar att behandla ansökan när den väl kommer, bedömer hon.
— Men det är väldigt hög prio och vi kommer att fatta beslut så snart vi kan.
