Risk för ny kalldusch på bostadsmarknaden

Efter den oväntat höga kärninflationen i oktober ökade sannolikheten för att Riksbanken slår till med 100 punkters räntehöjning nästa vecka till 60 procent, enligt prissättningen på marknaden.

Storbankernas ekonomer är dock inte lika övertygade. De flesta av dem räknar med en höjning på 75 punkter nu och 25 punkter till i februari, upp till en topp kring 2,75 procent i styrränta till våren.

Ränterisk på uppåtsidan

Men den oväntat höga inflationen i oktober förändrar riskbilden tydligt.

— Det har skiftat i och med tisdagens inflationsstatistik, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

— Om riskerna tidigare låg lite på nedåtsidan, ned mot en höjning på 50 punkter, så ligger det nu snarare på uppåtsidan, mot 100 punkter, tillägger han.

Kollegan Robert Boije på det statliga bolåneinstitutet SBAB gör samma bedömning.

"Sannolikheten för en ännu större höjning än i vår prognos bedöms vara betydligt större än för en mindre höjning", skriver han i ett pressmeddelande.

Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, ser en 100 punkters höjning som osannolik trots den oväntat höga och breda kärninflationen i oktober.

— Man ska komma ihåg att Riksbanken hade 50 punkter i sin prognos från förra mötet, säger hon.

— Och 75 punkter är också mycket, tillägger hon.

Varnar för att övertolka inflationsstatistik

SEB:s Jens Magnusson varnar samtidigt för att övertolka inflationsstatistik för en enskild månad, oavsett om den kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) eller från myndigheter i andra länder.

— Men är det så att vi och Riksbanken har fortsatt underskatta trycket i inflationen och vi får en högre topp och ett mer utdraget förlopp som leder till större räntehöjningar riskerar bostadspriserna att ta mer stryk, säger Magnusson.

— Då kan vi också få en bredare konjunktureffekt, med risker för tillväxtprognosen nästa år, tillägger han.

Räknar med husprisfall på 22 procent

SEB sänkte i veckan sin BNP-prognos för nästa år till minus 1,5 procent. Inbäddat i det finns ett prisfall på bostadsmarknaden på 20 procent, mätt från toppen i februari-mars i år fram till våren 2023.

SBAB räknar med att huspriserna faller 22 procent och lägenhetspriserna med 19 procent från toppen när den rörliga boräntan till våren lyfter till i runda slängar 4,5 procent inklusive rabatter.

Handelsbanken ser ungefär samma räntelyft på bolånen och prisfall på bostadsmarknaden framför sig, enligt Christina Nyman.

— Ungefär två tredjedelar av alla hushåll kommer att få nya lånevillkor inom ett år. Så det slår ändå igenom ganska snabbt, då det är så mycket rörliga bolåneräntor, säger hon.

Skulle Riksbanken gå ännu längre med sina räntehöjningar och därmed trycka upp boräntorna högre än väntat kan man räkna med ännu större prisfall för bostäderna.

— Vi räknar med att 1 procentenhet högre ränta ger ungefär 7 procent lägre bostadspriser, säger Nyman.

"Trippelsmäll mot bostadsbyggandet"

Räntesmällen syns även tydligt på börsen. Fastighetsbolagen – där börsnoterade bolag som SBB och Corem har rasat med 73 respektive 68 procent hittills i år – befinner sig på flera sätt mitt i inflationskrisens epicentrum, konstaterar Jens Magnusson.

Högre räntor gör det allt dyrare att finansiera nya projekt och lägga om befintliga lån. Lägre bostads- och fastighetspriser gör det dessutom mindre lönsamt att investera i nya projekt och svårare att få fram säkerheter för nya lån. 

Dessutom drabbas sektorn direkt av inflationsvågen i form av högre lönekostnader och högre priser på transporter och insatsvaror.

— Vår bild nu är att byggandet går från att ha bidragit med en halv procentenhet till tillväxten det senaste året till att bli ett negativt nettobidrag på en halv procentenhet. Det är en ganska tydlig omsvängning, säger Magnusson.

Enligt SBAB:s ekonomer väntas antalet påbörjade bostäder nästa år att rasa med drygt 40 procent, till omkring 40 000.

"Man kan nu prata om en trippelsmäll mot bostadsbyggandet", skriver Boije.