Marknadens inflationsförväntningar dämpas

Marknadens aktörer räknar enligt enkäten – genomförd 8-14 november – med en inflation enligt måttet KPIF på 2,5 procent på två års sikt. Så sent som i oktober låg förväntningarna på 2,8 procent.

Förväntningarna på ett års sikt tar också ett kliv nedåt – om än mindre – till 4,6 procent. I oktober låg inflationsförväntningarna på ett års sikt på 4,7 procent.

Plåster på såren

Men på fem års sikt ligger inflationsförväntningarna stabila på 2,3 procent, vilket kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Fast detta är i rätt härad, enligt Olle Holmgren.

— Man ska inte räkna tiondelar för noga i det här. Men så är det faktiskt också så att om man tittar historiskt har den här enkäten överskattat inflationen, säger han.

Han tillägger att de långsiktiga inflationsförväntningarna också tenderar att påverkas oproportionerligt mycket när de faktiska inflationssiffrorna som löpande redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) går upp.

Enkätsvaren var enligt Holmgren lite plåster på såren för Riksbankens direktion efter tisdagens oväntat höga oktobersiffra från SCB när det gäller den underliggande inflationen, som lyfte från 7,4 till 7,9 procent. Prognosen låg på 7,4 procent.

— Den var ju en del i en lång rad överraskningar uppåt för inflationen. Och det gör att det är väldigt troligt att Riksbanken höjer styrräntan med åtminstone 75 punkter (0,75 procentenheter) nästa vecka.

"Högt kostnadstryck i hela Europa"

Den väntade räntehöjningen syftar till att trycka upp ränteläget i hela ekonomin, inte minst för bolån med rörlig ränta, och på så sätt pressa ned efterfrågan och konsumtionen. Det ska i sin tur dra med sig inflationen nedåt.

— Det är ett högt kostnadstryck i hela Europa. Fast det inger lite förhoppningar att USA:s inflation – de ligger före oss i det här – har växlat ned. Och man kan också se att internationella priser och även livsmedelspriser har börjat sakta in och till och med falla på vissa håll, tillägger han.

Ur ett svenskt perspektiv tolkar Holmgren även startbudet från industrifacken i lönerörelsen, med krav på löneökningar på 4,4 procent 2023, som sansat med tanke på löntagarnas stora förluster i köpkraft i inflationens spår.

— Avtalskraven ligger lite högre än vad Riksbankens prognos ligger, men i nuläget gör detta att det känns som att alla kommer att försöka hålla fast vid inflationsmålet, säger han.

Kommer nog slå mot marginaler

Enligt Holmgren avspeglar det kraftiga lyftet i svensk inflation hur väl företagen än så länge har kunnat vältra över sina kostnadsökningar på konsumenter och andra slutkunder. Men han ser flera tecken på att detta utrymme för prishöjningar börjar ta slut.

— Man kan skönja att företagens marginaler börjar pressas. Det är svårt att mäta, men det har ju kommit ganska oroande signaler från detaljhandeln. De är inte nöjda med situationen, säger han.

— Det som händer är att hushållen inte kan hålla upp efterfrågan (när priserna stiger) och då blir det svårare för företagen att fortsätta vältra över priserna. Då kommer det nog slå på företagens marginaler.