Rikard Jermsten, generaldirektör för Konkurrensverket.
Rikard Jermsten, generaldirektör för Konkurrensverket. - Foto: Caisa Rasmussen/TT

Konkurrensverket vill syna matgrossister

Konkurrensverket granskar nu den svenska livsmedelsmarknaden. Mellan enskilda butiker är konkurrensen "ganska hård", enligt generaldirektören Rikard Jermsten.Men grossisterna, de som levererar till butikerna, måste granskas närmare.


— Grossistledet är högt koncentrerat och vi vill ta reda på vad det får för konsekvenser, säger Jermsten efter ett möte med riksdagens näringsutskott.

Bakgrunden till mötet var de snabbt ökande matpriserna, den senaste siffran från SCB visar på en prisökning med 21 procent under det senaste året. Det placerar Sverige högre upp än flera grannländer, men Sverige ligger inte högst i Europa. Det är en klen tröst för konsumenterna dock.

Tre dominerar

På den svenska oligopolmarknaden för livsmedel finns tre dominerande aktörer. ICA, Axfood och Coop, där ICA är klart störst.

— Som konsumenter kan vi ju gå till olika butiker men det är ju bara tre leverantörer, så det spelar inte så stor roll, säger Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordförande i utskottet som tog initiativ att bjuda in Konkurrensverket för att diskutera prisökningarna och vad de beror på.

Hon säger att hon inte har någon riktigt klar bild av vad som är grunden. Företrädare för dagligvarubranschen, som utskottet mötte före Konkurrensverket, gav utskottet bilden av att det är läget i omvärlden som får priserna att raka i höjden.

Är det omvärlden?

På frågan om även hon ser omvärldsläget som förklaringen svarar hon:

— Det är det jag inte vet eftersom Konkurrensverket inte kan ge en tillräckligt tydlig bild av hur det ser ut , i grossistledet eller ute hos handlarna.

Elisabeth Thand Ringqvist (C) vice ordförande i näringsutskottet

Enligt Rikard Jermsten är konkurrensen mellan enskilda matbutiker ganska hård och fungerar ganska bra. Och konsumenterna har börjat leta mer lågpriser än tidigare. Man bör vara illojal mot sin vanliga matbutik.

— Konsumentmakt är det som erfarenhetsmässigt är en av de absolut viktigaste faktorerna. Man bör vara aktiv och välja bort varor som har blivit onödigt dyra, välja alternativ och bedöma vad som är viktigast att köpa, säger Jermsten.

Är bedrövligt

Men i prisrusningen känns det, även för honom, ibland hopplöst bedrövligt,

— Jag har själv svårt att hålla ordning på vad som är normalt pris på en produkt men jag försöker hitta alternativ till det jag brukar köpa och vara aktiv för att säkerställa att jag inte betalar för mycket.

Livsmedelsbranschen förutspår att fler prishöjningar är att vänta och enligt Konkurrensverket är matpristoppen inte nådd.

— Det finns kostnader som inte slagit igenom i alla led än, bedömer Rikard Jermsten.

Näringsutskottets ordförande, Tobias Andersson (SD), säger att det finns rimliga frågor att ställa till branschen om varför priserna rusar.

— Inte minst givet att andra länder har högre elpriser och där har matpriserna inte ökat lika mycket, säger Andersson.

Men politikens främsta möjlighet att påverka priserna handlar om att minska kostnaderna för dem som producerar mat.

— Det kan vara elkostnader eller reduktionsplikten, säger Andersson.

Rättad: I tidigare version fick Konkurrensverkets generaldirektör fel titel.

TT
/
/