Därför stiger svenska matpriser mer än grannländernas

Matpriserna i Sverige stiger mest i Norden. När det kommer till Finland och Danmark går skillnaderna till stor del att förklara med den svaga svenska kronan som gör att allt som importeras blir dyrare.

Men kronan kan inte förklara varför matpriserna i Sverige har stigit mer än i Norge det senaste året.

Ingen svensk ost

Mellan den 1 februari 2022 och samma datum i år hade den norska kronan försvagats mot den svenska med nära 7 procent.

Samtidigt var matprisinflationen i februari 8,7 procent i Norge jämfört med 21,6 procent i Sverige, enligt siffror från Eurostat som visar EU:s harmoniserade mått.

I Norge bidrog matpriserna förra månaden till att sänka inflationen som helhet, enligt Kjetil Olsen, chefsekonom på Nordea i Norge.

Han säger att flera faktorer ligger bakom skillnaden.

— En är att vi har stora tullmurar runt Norge på jordbruksprodukter. Det gör att vi till exempel inte konkurrerar med svensk ost och mjölk. Vi har inga svenska ostar i Norge, och generellt mindre valmöjligheter på grund av jordbrukspolitiken. Parmesanost är till exempel jättedyrt, säger han.

Tullarna, i kombination med inhemska miljardstöd till jordbruket, finns till för att bevara glesbygd och kulturlandskap, och för att säkra matförsörjningen, enligt Kjetil Olsen.

Redan dyr mat

Norge är inte en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, utan har sina egna stöd till bönderna. Enligt Kjetil Olsen delas stöden ut brett.

— Det går till många små lantbrukare, det kan vara en bonde i Nordnorge med 15 får och 10 höns, även om det också finns större aktörer. Vi betalar det delvis via skattesedeln men också genom högre matpriser, säger han.

Att matpriserna var högre i Norge, jämfört med Sverige, redan innan inflationen tog fart är också en förklaring till att priserna inte stiger lika mycket nu.

Bendik Solum Whist är livsmedelsexpert på den norska arbetsgivarorganisationen Virke. Han kallar debatten kring matpriser i Norge just nu för "stökig och intensiv".

— På grund av vår jordbrukspolitik är vi mer avskärmade från internationella prissvängningar. De slår inte igenom lika mycket här. Men avskärmningen innebär också att de norska priserna vanligtvis ligger mycket högre än i Sverige och Danmark, säger han.

Priset på kaffe och kakao stiger kraftigt 

Däremot drabbas Norge, precis som Sverige, av dyr import på grund av den svaga norska kronan. Priset på varor som kaffe och kakao har till exempel stigit kraftigt även i Norge.

En annan speciell sak för Norge är att det bara finns två förhandlingsfönster per år då leverantörerna kan justera priserna mot livsmedelsbutikerna. Det ena är den 1 februari.

Därför hade de flesta bedömare i Norge räknat med att matpriserna skulle öka mycket mer i februari, med upp till 14 procent, enligt Bendik Solum Whist.

— Men det var en annan speciell sak som hände i februari som också påverkade matpriserna extra mycket, säger han.

Kedja höjde inte priserna

Den näst största livsmedelskedjan, lågpriskedjan Kiwi, valde nämligen att inte höja priserna trots nya och högre priser från leverantörerna.

Det tvingade både Coop Extra och Rema 1 000 att följa efter, enligt Bendik Solum Whist.

— De tre har nära 70 procent av marknaden. Om 70 procent väljer att frysa priserna så påverkar det den generella prisbilden, säger han.

Enligt Kjetil Olsen på Nordea pressar det marginalerna rejält för bolagen. Det är också osäkert hur länge prisstoppet kommer att pågå.

— Det blev en extrem konkurrens plötsligt. På en dag försvann alla kunder i de andra butikerna. Men det finns fortfarande en underliggande prispress som trycker upp matpriserna, som dyrare råvaror och dyrare produktion. Så vi tror att det rör sig om en delvis tillfällig effekt i februari, och att priserna kommer att stiga mer framåt igen, säger han.