Chefer förlorar mest på sjukfrånvaro
Sjukpenningen har minskat de senaste åren. Åtminstone i relation till lönen. Skillnaden är störst för höginkomsttagare och män.
Den som arbetar och är försäkrad i Sverige har rätt till sjukpenning för att kompensera för inkomstbortfall. Sjukpenningen ersätter inkomstbortfallet upp till en viss nivå av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Denna nivå kallas ersättningsnivå och har legat på mellan 75 och 80 procent de senaste tre decennierna.
Ett inkomsttak begränsar ersättningen vid högre inkomster. Sedan 2022 är inkomsttaket 10 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet justeras utifrån inflationsnivån, och ligger under 2023 på 52 500 kronor.
Kompensationsgraden är generellt hög inom kvinnodominerade yrken. För de med service, omsorgs- och försäljningsyrken, yrken inom naturbruk samt yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion har kompensationsgraden varit omkring 74 procent sedan 2008. Även de med yrken inom administration och kundtjänst har haft en förhållandevis hög kompensationsgrad på över 70 procent över tid.
Inom mansdominerade yrken är kompensationsgraden generellt på en lägre nivå. Detta gäller exempelvis yrken inom bygg och tillverkning samt maskinell tillverkning och transport där kompensationsgraden varit under 70 procent de senaste åren.
När man är sjukskriven har man rätt till sjukpenning. Men bara upp till en viss nivå. I takt med att reallönerna, alltså lönen i förhållande till prisnivån, har stigit de senaste åren har allt fler en lön som överstiger inkomsttaket, och kompenseras därför inte i samma utsträckning vid sjukfrånvaro.
— Det varit en nedåtgående trend sedan 90-talet, vi har haft låg inflation och god löneutveckling. Då är det fler och fler som hamnar över inkomsttaken som inte har hängt med och höjts, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan som har kartlagt kompensationsgraden för sjukpenningen under de senaste 20 åren.
Skapar obalans
Inkomsttak inom den allmänna försäkringen har alltid funnits, säger Lidwall, men han menar att de bör följa den allmänna löneutvecklingen.
— Tanken från början var att sjukförsäkringen inte ska kunna garantera levnadsstandarden för väldigt förmögna människor. Men samtidigt måste alla kunna få en rimlig del av sin inkomst försäkrad.
För högavlönade, som chefer och yrkesgrupper som kräver högskoleutbildning, är skillnaden störst. Från att ha fått i genomsnitt 70 procent av lönen i sjukpenning 1995 får de nu knappt hälften. Något som skapar obalans, menar Lidwall.
— Yrken som kräver högskoleutbildning bör ha en bättre kompensationsgrad än 50 procent kan man tycka, eftersom de betalar sociala avgifter på hela sin inkomst. Det är viktigt med balans, om stödet för sjukförsäkring ska finnas brett för alla inkomst- och yrkesgrupper. Annars kanske man börjar fundera, varför ska jag betala för en försäkring som inte försäkrar mig?
Män får mindre
Även män kompenseras mindre, relativt sett, eftersom de generellt har högre löner. Kvinnor kompenseras med i genomsnitt 68 procent av sin lön, motsvarande siffra för män är 64,5 procent.
Förra året höjdes inkomsttaket från 8 till 10 prisbasbelopp. Det innebär att om man tjänar upp till 525 000om året är hela inkomsten försäkrad i den allmänna sjukförsäkringen.
— Det påverkar också kompensationsgraden i positiv riktning, säger Lidwall.
