Efter prissmällen: Ännu dyrare mjölk väntar
Mjölk är en av de matvaror som stigit mest i pris under de senaste årens inflationskris. Nu väntar ytterligare prishöjningar till våren.
Mejerivaror som kategori har stigit 22 procent sedan 1 januari 2022, enligt Matpriskollen.
Bordsmargarin och bordssmör har gått upp över 26 procent, smör med 24 procent, mjölk med 25 procent och hushållsost med nästan 26 procent.
Under 2023 föll priserna något på mejerivaror, genomsnittet för hela kategorin är 3,2 procent.
Matpriskollen är ett företag som driver en app för konsumenter och som samlar in matpriser från de olika kedjorna.
Källa: Matpriskollen
Mjölkpriserna har varierat mycket kraftigt sedan pandemin och sedan Ryssland startade sitt krig mot Ukraina. Efter den kraftiga nedgången i våras har nu priset som bönderna får för mjölkråvara börjat sträva uppåt igen. Det innebär att vi kan vänta oss prishöjningar på mejeriprodukter inom några månader.
— Det märks inte ännu, men det tar tre, fyra månader innan prishöjningar från Arla till bönderna slår igenom gentemot konsumenter i butikerna, säger Ulf Mazur, vd och grundare för den oberoende sajten Matpriskollen.
Dyrt smör
Mejerivaror har hört till de matvaror som höjts mest. Enligt Matpriskollen är prisökningen sedan 1 januari 2022 över 22 procent. Mjölk har höjts med 25 procent och bordssmör och bordsmargarin har höjts hela 26 procent.
Men efter kraftiga uppgångar vände det nedåt i våras. Mjölken svämmade över världen, för det producerades alldeles för mycket i förhållande till efterfrågan, globalt sett.
Bönderna fick sänkt ersättning för sin mjölkråvara, och konsumenter fick så småningom betala i genomsnitt 3 procent mindre för mejerivarorna. Men nu har det vänt igen, och bönderna får nu lite mer betalt för sin mjölk. Arla har höjt med sammanlagt 46 öre under december och januari.
— Världsmarknaden påverkar. Det finns inte någon prissättning som bara är inhemsk. Det är en helt global marknad, säger Linda Grimstedt, chefredaktör på den oberoende branschtidningen Husdjur.
Bland annat torka i Europa, översvämningar i Australien och utslaktade kobesättningar i exempelvis Nederländerna har gjort att överproduktionen har fallit tillbaka, förklarar Linda Grimstedt.
Svensk mat
Högre priser till mjölkbönderna gläder förstås inte konsumenterna, men det kan ha positiva effekter för den svenska livsmedelsförsörjningen, förklarar hon. Det är viktigt särskilt i oroliga tider.
— Mjölkproduktionen är själva motorn i svensk livsmedelsproduktion. Vi får 50 procent av vår inhemska nötköttsproduktion från mjölkproduktionen, och mjölkgårdarna ger också gödning och kolbindande gräsmarker, förklarar hon.
Kostnadsläget för jordbruket är fortfarande högt. Det gör att många svenska bondeföretag går dåligt, och det kan hota försörjningen av inhemska livsmedel. Om mjölkgårdar skulle slå igen tar det lång tid att starta en ny produktion igen.
— Tre år, minst, säger Linda Grimstedt.
