.jpg "Annika Alexius")
Arbetslösheten: Professorn om märkliga trenden: "Ovanligt"
Nationalekonomen och professorn vid Stockholms Universitet Annika Alexius berättar att arbetslösheten väntades öka. Men det finns något ovanligt med den nuvarande krisen.
– Det är inte det här vi läser i läroböckerna, säger hon till Nyheter24.
Annika Alexius är professor vid Stockholms Universitets nationalekonomiska institution.
"Det var väntat", säger Annika Alexius om den stigande arbetslösheten som Nyheter24 rapporterat på tisdagen.
Tredje sämst i Europa
Arbetslösheten i Sverige är bland den sämsta i Europa – bara Grekland och Spanien ligger sämre till. Och det i sig är inte konstigt, menar hon.
– Sveriges BNP-tillväxt var bland den sämsta i världen i fjol. Arbetslösheten följer tillväxten med viss fördröjning. Vänder tillväxten uppåt, troligen senare i år, kan vi räkna med att arbetslösheten börjar vända ner igen nästa år, säger Annika Alexius.
Regeringen: A-kassan bör vara inkomstbaserad
Konkurser och arbetslösheten
Konkurserna ökar i lågkonjunkturens spår. Arbetslösheten steg till 8,0 procent i Statistiska Centralbyråns senaste kvartalsstatistik. Då meddelade SCB att fjolåret avslutades med att stigande arbetslöshet och att det blir värre 2024. Runt årets slut räknas arbetslösheten landa på 8,5 procent i början av 2025. Det motsvarar cirka 40 000 fler arbetslösa än i fjol, enligt regeringens prognos.
Det meddelade regeringen på en presskonferens på tisdagen och berättade då att konkurserna ökar, vilket kommer göra det svårare att både behålla och hitta nya jobb.
Men det höjer inte på ögonbrynen på Stockholms Universitet.
Riksbankens prognos
– Inflationen faller på grund av att Riksbanken satt foten på bromsen genom att höja styrräntan, säger professor Annika Alexius.
När räntorna stiger minskar efterfrågan, och då faller inflationen – men det gör även att jobben försvinner.
– Låg BNP-tillväxt är en kompis till stigande arbetslöshet. De följer varandra, säger hon.
Men det finns något annat som är desto märkligare, berättar hon.
Inflationsförväntningarna sjunker i eurozonen
Något märkligt med arbetslösheten
– När privat sektor har det svårt brukar man låta de offentliga sektorn som kommuner och regioner växa något. Men så är det inte nu, säger hon.
Istället skär regioner och kommuner ner i sina verksamheter. Detta eftersom de offenltiga verksamheterna inte kompenserats för den höga inflationen.
Sjukhus säger upp
– Vissa sjukhus tvingas istället säga upp var tionde anställd. Det är massiva sparkrav och det förvärrar arbetslösheten.
Hon beskriver det som en destabiliserande faktor i ett redan skört nationalekonomiskt läge.
– Det är inte det här vi läser i läroböckerna. Det är inte så här det ska gå till, så att säga, säger Annika Alexius.
Läs mer om svensk ekonomi:
2024:s stora förlorare: De får 1 500 kronor mindre i månaden
