Under 2026 väntas många svenskar få mer pengar kvar i plånboken tack vare sänkta skatter och högre disponibla inkomst. För många väcker det frågor hur man bör tänka kring sparande, hur mycket är egentligen lagom att ha på kontot? Och hur ska man använda de extra kronorna, spara, investera eller konsumera mer?
Privatekonomer menar att det finns konkreta riktlinjer att följa, särskilt när man ska planera för oförutsedda utgifter. Samtidigt är det lätt att fastna i oro över inflation och räntor, vilket kan påverka både sparandet och konsumtionen.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleNyheter24 har pratat med en privatekonom som reder ut vad svenska hushåll kan förvänta sig 2026 när skatterna sänks och jobbskatteavdraget ger fler kronor kvar i plånboken varje månad.
LÄS MER: Så får du högre lön 2026
Vad betyder det att skatten sänks 2026?
- Jobbskatteavdraget förstärks med 17,36 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.
Genomsnittlig sänkning: cirka 3 800 kronor per person och år.
- Förhöjt grundavdrag (66 år eller över) förstärks med 4,04 miljarder kronor för personer som vid årets ingång fyllt 66 år.
Genomsnittlig sänkning: cirka 2 300 kronor per person och år.
- Sjuk- och aktivitetsersättning förstärks skattereduktionen för att ta bort skillnader i beskattning jämfört med arbetsinkomster i vissa inkomstintervall. Gäller för dem med underlag över cirka 54 000 kronor per år.
Genomsnittlig sänkning: cirka 1 800 kronor per år.
- Ändringarna träder i kraft 1 januari 2026.
Källa: Regeringen.
Så mycket ska du ha på sparkontot 2026
En sparbuffert är en ekonomisk säkerhetslina för oväntade kostnader som en trasig bil, plötsliga räkningar eller inkomstbortfall. Enligt privatekonomen på Swedbank och sparbankerna Arturo Arques finns ett tydligt riktmärke.
– Två till tre månadslöner i sparbuffert för oförutsedda utgifter är ett bra riktmärke, säger han till Nyheter24.
Hur mycket pengar som behövs beror dock på livssituation. Är man ensamstående eller har barn, bor man i hyresrätt eller villa? Alla dessa faktorer påverkar hur stor buffert som är rimlig att ha på kontot.
– Hur många barn man har och om man är ensamstående eller inte är två viktiga faktorer att ta hänsyn till när man bestämmer sig för vilken buffert man behöver. Är man ensamstående med en eller flera barn är det bra, men i praktiken svårt för många, med en sparbuffert på tre till fyra månadslöner, säger han och fortsätter:
– Är du singel kan två till tre månadslöner vara en bra målsättning.
LÄS MER: Så mycket tappar dina pengar i värde
Så ska du använda den extra inkomsten
Med skattesänkningarna 2026, som förstärker jobbskatteavdraget, kan en heltidsarbetande med medianlön få cirka 385 kronor extra kvar i månaden, enligt Ekonomifakta. Men hur mycket av detta bör gå till sparkontot?
– Hälften av inkomstökningen kan då gå till ökad konsumtion för den som lever med goda marginaler och har långt kvar till pension. Lever man från hand till mun är det ingen fråga att fundera över för då behövs pengarna för nödvändig konsumtion, förklarar Arques.
För hushåll som saknar sparbuffert är det alltså klokt att prioritera detta först, medan familjer med större ekonomiskt utrymme kan öka långsiktigt sparande i till exempel fonder.
– Hur mycket man behöver i sparbuffert beror på många saker, till exempel inkomst, nödvändiga levnadskostnader, försörjningsbörda, boende etc. Vad man behöver spara är en sak vad man kan spara kan vara någonting helt annat, säger han och tillägger:
– Familjer som lever med små marginaler och saknar en sparbuffert bör använda ett ökat sparutrymme till att fylla på sin sparbuffert i första hand och till eventuella amorteringar i andra hand. Familjer med goda marginaler kan med fördel öka det långsiktiga sparandet i till exempel prisvärda fonder.
Finns det någon risk med att spara?
Valet av sparform beror på hur lång sparhorisont man har.
– Sparkonto med insättningsgaranti för sparbufferten. ISK för den som sparar i aktier och aktiefonder. Fonder för den breda allmänheten och enskilda aktier för den som har tid, lust och kunskap. Det sistnämnda för en minoritet vilket kan vara värt att påminna de flesta män.
Arques varnar också för att många har pengar liggandes på låg- eller icke-räntebärande konton.
Finns det en risk att fler sparar "för mycket" på låg- eller icke-räntebärande konton, istället för att investera?
– Ja, det gör det. Många som saknar grundläggande kunskaper i hur man får sina pengar att växa (portfölj- och kapitalmarknadsteori) väljer ett överdrivet högst räntesparande vilket riskerar att urholka sparkapitalet, svarar han.
För att balansera trygghet och tillväxt rekommenderar han att anpassa aktie- och räntesparande efter riskvilja och sparhorisont.
– För en person med normal till genomsnittlig riskvilja kan en portfölj med hälften aktier och hälften räntebärande vara en bra utgångspunkt. Ju längre sparhorisont du har desto högre andel aktie kan du kosta på dig att ha eftersom sannolikheten att drabbas av en negativ avkastning den dagen du säljer minskar med tiden.
Tre tips för en bättre ekonomi 2026
Arques ger också praktiska råd för att optimera sin ekonomi nu när skatten sänks 2026.
- Gör en budget för att få stenkoll på ekonomin. Det gör att du kan påverka din ekonomi i rätt riktning.
- Försök eftersträva en hushållsbudget där maximalt hälften av den disponibla inkomsten går till nödvändiga levnadskostnader för till exempel boende, livsmedel och mediciner, tio procent till sparande och resten till icke nödvändig konsumtion.
- För att få ditt sparkapital att växa, följ tre enkla regler: spara regelbundet, var långsiktig och underskatta inte avgifternas betydelse.
Med två till tre månadslöner på kontot, ett målmedvetet sparande och ett långsiktigt tänk kan 2026 bli året där trygghet och ekonomisk frihet stärks, trots eller tack vare skattesänkningarna.
