Extrema prisökningen: Så driver din dyra semla på inflationen
På fettisdagen säljs tonvis med semlor varje år. För tio år sedan kostade en semla på Tössebageriet 35 kronor. Priset har rusat med 87 procent sedan dess. "Vi börjar nå taket för vad vi kan ta för en semla", säger Mattias Ljungberg som äger Tössebageriet.
På Tössebageriet i Stockholm såldes i fjol 8 000 semlor.
De är populära små bakverk. Men priset har rusat.
Semmelflation
I år kostar en semla 57 kronor – vilket är 81 procent mer än för 10 år sedan då den kostade 35 kronor.
Semmelflation, kallas det i Svenska Dagbladet som träffat konditorn Mattias Ljungberg som äger Tössebageriet.
– Det är i stort sett den enda produkten som säljer i större volymer, säger Mattias Ljungberg till Svenska Dagbladet.
Tredubbel prisökning jämfört med inflationen
Om semlorna hade följt inflationen hade de snarare kostat runt 45 kronor och 92 öre, enligt SCB:s prisomvandlare.
Inflationen för de senaste åren är, beräknat på december som är den senaste tillgängliga månaden i SCB:s prisomvandlare, 31,20 procent. Även det är ovanligt högt och framförallt beror det på att 2023 var ett inflationsår utan nåde.
Prisomvandlaren går att hitta här.
"Håller på att nå taket"
Men semlornas pris lever sitt eget lilla liv, visar det sig.
– Vi håller ju på att nå taket för vad vi kan ta per semla, säger Mattias Ljungberg till Svd.
Men priserna för att göra en semla har också stigit. För råvarorna som mandelmassa, grädde och florsocker med mera som ingår i de populära bakverken steg med 73 procent, vilket är betydligt lägre än semlan på Tössebageriet.
Och i tidningens studie har de flesta bageriers semlor ökat ännu mer i pris jämfört med Tössesemlan.
103 procent på vissa håll
Den brantaste prisökningen blev 103 procent dyrare på 10 år för en semla. Snittpriset ökade med 87 procent i undersökningen.
Stigande energipriser, konflikten i Ukraina som gjorde att vissa råvaror sköt i höjden och andra omkostnader som löner och räntor kan vara en del av förklaringen.
2023 ett svårt år för semlor
2023 var dessutom ett år då många valde bort semlan, eftersom inflationen och räntorna åt upp stora delar av hushållsbudgeten.
Då drar familjerna in på semlorna.
– Föregående år var inget lysande år för vår bransch, som generellt brukar gå bättre i kristider. Folk brukar unna sig något litet, men nu har människor hållit i plånboken rejält, säger Mattias Ljungberg.
Semlan en livlina för småföretag
Semlan håller bagerierna flytande under vinterhalvåret då vardagsfikandet går ner.
– Semlan är extremt viktig. Vi brukar kalla den för bageribranschens livboj. Den håller många företag flytande under första halvåret när folk generellt håller hårt i pengarna, säger Martin Lundell på branschorganisationen Sveriges bagare och konditorier till Svenska Dagbladet.
