Under de senaste åren har många svenska hushåll behövt vänja sig vid en ny ekonomisk tillvaro. Detta när inflationen, på ett för Riksbanken och övriga centralbanker oanat sätt, steg både snabbt och kraftigt under 2021 och 2022. Mat och andra förnödenheter blev dyrare, samtidigt som bolåneräntorna skenade iväg rejält när styrräntan höjdes i flera etapper.
MISSA INTE: Stor förändring för alla med Apple Pay

Under hösten 2023 nådde styrräntan den högsta nivån på många år. Då höjdes den till 4,0 procent och på den nivån låg den fram till våren 2024 då Riksbanken sakta men säkert började genomföra sänkningar. I dag ligger den på 1,75 procent. Men även om det ekonomiska läget förbättrats har svenskarna uppmanats att fortsatt vara beredd på sämre tider.
– Hushållen har varit hårt pressade de senaste åren. Det har lättats något men för många är det fortsatt tufft. Det råder osäkerhet om hur ekonomin utvecklas framöver och hushållen behöver ta höjd för att det kommer att vara fortsatt dyrt att leva, har till exempel Daniel Barr, dåvarande generaldirektör för Finansinspektionen, sagt i en rapport i april i år.

Styrräntan mellan april 2022 och november 2025
- 2022-04-28: höjs till 0,25 procent (+0,25 pp).
- 2022-06-30: höjs till 0,75 procent (+0,50 pp).
- 2022-09-20: höjs till 1,75 procent (+1,00 pp).
- 2022-11-24: höjs till 2,50 procent (+0,75 pp; gäller fr.o.m. 2022-11-30).
- 2023-02-09: höjs till 3,00 procent (+0,50 pp; gäller fr.o.m. 2023-02-15).
- 2023-04-26: höjs till 3,50 procent (+0,50 pp).
- 2023-06-29: höjs till 3,75 procent (+0,25 pp).
- 2023-09-21: höjs till 4,00 procent (+0,25 pp; gäller fr.o.m. 2023-09-27).
- 2023-11-22: oförändrad 4,00 procent.
- 2024-03-27: oförändrad 4,00 procent.
- 2024-05-08: sänks till 3,75 procent (−0,25 pp).
- 2024-06-27: oförändrad 3,75 procent.
- 2024-08-20: sänks till 3,50 procent (−0,25 pp).
- 2024-09-25: sänks till 3,25 procent (−0,25 pp).
- 2024-11-07: sänks till 2,75 procent (−0,50 pp; gäller fr.o.m. 2024-11-13).
- 2024-12-19: sänks till 2,50 procent (−0,25 pp; gäller fr.o.m. 2025-01-08).
- 2025-01-29: sänks till 2,25 procent (−0,25 pp; gäller fr.o.m. 2025-02-05).
- 2025-03-20: oförändrad 2,25 procent.
- 2025-05-08: oförändrad 2,25 procent.
- 2025-06-18: sänks till 2,00 procent (−0,25 pp; gäller fr.o.m. 2025-06-25).
- 2025-08-20: oförändrad 2,00 procent.
- 2025-09-23: sänks till 1,75 procent (gäller fr.o.m. 2025-10-01)
- 2025-11-12: oförändrad 1,75 procent.
Källa: Riksbanken
10 300 kronor mer i plånboken för barnfamiljer 2026
Men för vissa väntar en ordentlig ljusning på den ekonomiska fronten under 2026 – åtminstone om man ser till nya beräkningar gjorda av Länsförsäkringar. För andra året i rad ser nämligen barnfamiljers kostnader ut att minska. Anledningen? Lägre räntekostnader på bolån, lägre energi- och bensinpriser såväl som en sänkt matmoms.
– Det ser ljusare ut när stora kostnadsposter som boende, el och mat minskar 2026. Tillsammans med reallöneökningar och skattesänkningar kommer barnfamiljernas hushållskassa att stärkas, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett pressmeddelande.

Mer specifikt väntas den månatliga kostnaden för barnfamiljer – vars månadskostnader ökade med omkring 10 000 kronor mellan 2021 och 2024 – i snitt minska med 859 kronor. Det rör sig alltså om strax över 10 300 kronor under nästa år.
– Nästa år kommer många att ha mer pengar kvar efter att räkningarna är betalade, vilket är välkommet efter flera ekonomiskt tuffa år. Nu när ekonomin förbättras är det ett bra tillfälle att förstärka sin buffert och även satsa på långsiktigt sparande, säger Westerberg.
Hur görs beräkningarna?
"Beräkningarna baseras på en typisk tvåbarnsfamiljs totala basala vardagsutgifter för räntekostnader på bolån, fastighetsavgift, mat och andra livsmedel, individuella och hushållsgemensamma kostnader, el inkl. avgifter och skatter samt bensin och andra bilkostnader", skriver Länsförsäkringar.

Stora regionala skillnader i kostnadsökningar och kostnadsminskningar
Det förekommer emellertid regionala skillnader, poängterar Länsförsäkringar. Detta är en konsekvens av att Sverige är indelat i fyra geografiska elprisområden samt att bostadspriserna varierar lokalt, vilket påverkar storleken på bolån och därigenom också räntekostnaderna.
Barnfamiljerna vars kostnaden ökat allra mest under de senaste åren bor i Stockholm, men det är också deras kostnader som väntas minska mest, med 1 300 kronor per månad, under 2026. Detta medan barnfamiljer i Norrbotten, där kostnaderna är lägst, kan förvänta sig en minskning på cirka 300 kronor i månaden under nästa år.

– Hur mycket kostnaderna ökar eller minskar beror på var i landet man bor. I storstadsregioner som Stockholm har barnfamiljer haft de största kostnadsökningarna, men också de största minskningarna nu när räntor och elpriser går ner. I andra län, som Norrbotten, är utgifterna generellt lägre oavsett upp- och nedgångar i kostnader. Det visar hur viktigt det är att ta hänsyn till regionala skillnader när man diskuterar hushållsekonomi, säger Stefan Westerberg i pressmeddelandet.




