Därför kallas bankcheferna till regeringen
Regeringen har i dag kallat till sig bankcheferna med anledning av äldrebedrägerierna. Kravet: att bankerna tar större ansvar för en brottslighet som pågått i många år, drabbar hundratusentals och med vinster som räknas i miljarder.
Nästan 240 000 bedrägeribrott anmäldes i Sverige förra året. Det är 22 procent fler än 2022 – då brottsvinsterna landade på nästan 6 miljarder kronor. Mest ökar kortbedrägerierna och bedrägerier genom social manipulation.
Offren i den senare kategorin kontaktas av personer som utger sig för att komma från banken, polisen eller vården och luras att lämna ifrån sig sina bankuppgifter. Andra manipuleras i månader innan de för över pengar till människor de lärt känna på nätet och trott sig kunna lita på, kanske rentav förälskat sig i.
Gamla och sjuka
Måltavlorna är inte sällan gamla, ensamma och sköra. Exempel efter exempel berättar om demenssjuka, funktionsnedsatta och andra utsatta människor som blivit av med hela livsbesparingar.
I vissa fall utnyttjas de dubbelt – och döms för brott när brottsvinster från andra offer mellanlandar på deras konton för att därefter skickas vidare till något påhittat ändamål.
Bedragarna sitter ofta i andra länder och bedriver rovdriften systematiskt och professionellt. Pengarna flyttas mellan konton och plattformar och försvinner snabbt.
Eget ansvar
Problemet är inte nytt. Under en tioårsperiod är ökningen på över 50 procent, men redan 2014 anmäldes över 150 000 bedrägeribrott.
Dagens lagstiftning lägger stort ansvar på kunden. Den som knappat in sin kod eller själv identifierat sig med bank-ID i mobilen får ofta själv bära kostnaden. Bankerna beklagar att deras kunder drabbas, men hänvisar till att de följer lagstiftningen.
Enligt regeringen vidtar man en rad åtgärder för att sätta stopp för kriminaliteten. I väntan på dessa vill man nu se bankerna ta ett större ansvar och kallar därför till sig bankcheferna och polisen för att diskutera frågan på tisdagseftermiddagen.
