Börsen och räntemarknaden hickade till, men återhämtade sig snabbt. Detta trots att det oväntade inflationslyftet ökar osäkerheten kring när USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kan komma att sänka styrräntan.
Fed ska lämna räntebesked nästa vecka. Redan före inflationssiffran var det väntat att Fed skulle lämna styrräntan oförändrad på 5,25-5,50 procent – den högsta nivån sedan 2001.
Alltmer osäkert
Tittar man på detaljer i rapporten finns vissa ljuspunkter, enligt Elisabet Kopelman. Tjänstepriserna i februari steg med 0,5 procent mot månaden före. Det är högt, men inte alls på samma nivå som i januari då de steg med 0,8 procent.
— Fast detta är ändå inte något som gör att vi kommer tillbaka till den väldigt positiva bilden vi hade i slutet av förra året, säger hon.
SEB:s ekonomer har tidigare haft en prognos om att Fed skulle börja sänka styrräntan i maj. Detta ser dock alltmer osäkert ut nu, enligt Kopelman, efter två oväntat höga inflationssiffror på raken och dessutom statistik som visat på en starkare arbetsmarknad än väntat i USA.
— Det finns en risk att Fed väntar lite längre, kanske till sommaren. Men detta är inget som gör att de måste stänga dörren för räntesänkningar, säger hon.
— Jag tror fortfarande att budskapet från (den amerikanske centralbankschefen) Jerome Powell förra veckan om att de kommer att börja sänka någon gång i år står fast. Men de behöver inte ha någon brådska.
Eurozonen viktigare
För Riksbanken, som är lite drygt två veckor från sitt nästa räntebesked, är det viktigare hur inflationen utvecklas i euroområdet än hur det går i USA, enligt Kopelman.
Hon tycker samtidigt att drivkrafterna för att få ned inflationen i Sverige ser bättre ut än i USA och eurozonen när det gäller löneutveckling och företagens prisplaner.
— Samtidigt är det klart att om inflationsnedgången är segare i omvärlden kan det vara en varningssignal för Riksbanken. Och så är vi tillbaka i frågan: Vågar Riksbanken gå före andra centralbanker med sänkningar eller inte?
