Trots sanktionerna – ekonomin jobbar för Putin
Stigande löner, lägre arbetslöshet och högre tillväxt. Putins Ryssland verkar tuffa på trots västvärldens sanktioner. Men statistiken är ifrågasatt och risken för bakslag är stor. Rysk ekonomi är på det sluttande planet, säger Torbjörn Becker på Handelshögskolan.
Internationella valutafonden (IMF) höjde nyligen sin prognos för rysk ekonomi. Rysslands BNP beräknas ha växt med tre procent i fjol, vilket är en högre tillväxttakt än alla större västländer, de så kallade G7-länderna. Prognosen för 2024 ser snarlik ut.
Rysslands regering spenderar mycket på socialt stöd till familjer, pensionshöjningar, subventioner för bolån och kompensation till anhöriga vars familjemedlemmar tjänstgör i militären.
Kriget mot Ukraina har skapat en arbetskraftsbrist när militär rekrytering plockar bort folk från den civila arbetsmarknaden. Arbetsgivarna ser ett underskott på 2,5 miljoner arbetare.
Den genomsnittliga månadslönen 2023 var 74 000 rubel (8 300 kronor), cirka 30 procent högre än för två år sedan.
Källa: Rosstat, Bloomberg
Det ryska presidentvalet, som äger rum 15-17 mars, är utformat för att Putin ska sitta kvar på posten.
Landets ekonomiska situation är en viktig valfråga. Sedan invasionen av Ukraina har krigsekonomin höjt levnadsstandarden hos delar av befolkningen.
Lönerna har stigit med 8,5 procent, rubeln stabiliserats och fattigdomen (9,3 procent) och arbetslösheten (2,9 procent) är rekordlåg, enligt den ryska statistikmyndigheten Rosstat.
Landets låginkomsttagare utgör en viktig väljargrupp för Kreml. Under de tre senaste kvartalen har deras löner ökat mer än i någon annan samhällsgrupp, och den årliga tillväxttakten är drygt 20 procent, enligt Rosstat.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, understryker att officiell statistik är en del av den ryska propagandan.
— Ekonomin drivs av vad som händer med internationella oljepriser. Ryssarna får fortfarande för mycket betalt för sin olja, trots pristaket som väst har infört, och får in rejält med pengar i statskassan.
"Kortsiktig stimulans"
Ryssland har också vad Becker kallar en "sparpåse" med pengar från tiderna då ekonomin gick relativt bra.
— Den används i rask takt för att producera vapen och hålla i gång krigsindustrin, betala soldatlöner och ersättning till anhöriga. Det är en gigantisk och kortsiktig finanspolitisk stimulans.
Eftersom rekryteringen av soldater i hög grad sker från Rysslands fattigaste regioner blir inkomsterna där nu högre ur ett fördelningspolitiskt perspektiv.
Men priset är högt.
— Samtidigt skickar de sina män och söner till kriget i Ukraina där många dödas eller skadas, säger Torbjörn Becker.
Granater försörjer ingen
Becker anser att beskrivningen av att de västerländska sanktionerna inte biter på rysk ekonomi är felaktig.
— På makronivå, utifrån BNP, ser situationen okej ut. Vissa grupper får det bättre. Men långsiktigt är Rysslands ekonomi på det sluttande planet.
— Putin kan inte försörja nationen genom att skjuta granater på Ukraina. Jobb och välstånd måste skapas någon annanstans i ekonomin. En miljon ryssar har lämnat landet. Humankapitalet och arbetskraftsutbudet är katastrofal. Nästan alla innovationsföretag har lämnat landet och inga investeringar görs.
