Rapportlyft för Nordea efter vinstskräll
Helsingforsbaserade Nordea slår till med ett oväntat stort vinstlyft i sin rapport för årets första kvartal. En stark inledning på året, konstaterar vd Frank Vang-Jensen. Börsen tvekade först, men i eftermiddagshandeln är det tummen upp.
Storbanken Nordea redovisar en rörelsevinst före kreditförluster på 1 796 miljoner euro för årets första kvartal. Det kan jämföras med 1 499 miljoner euro under motsvarande kvartal ett år tidigare.
Räntenettot steg till 1 954 miljoner euro, från 1 765 miljoner euro ett år tidigare. Analytiker hade räknat med en vinst före kreditförluster på 1 658 miljoner euro och ett räntenetto på 1 938 miljoner euro, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.
För helåret räknar banken med att avkastningen på eget kapital överstiger 15 procent och siktet är inställt på "en lika stark lönsamhet under 2025". Under första kvartalet var avkastningen på eget kapital 18,1 procent.
Kreditförlusterna steg till 33 miljoner euro, upp från 19 miljoner euro ett år tidigare. Men analytiker hade räknat med en betydligt större ökning.
Provisionsnettot, det banken tjänar på avgifter och provisioner, sjönk marginellt till 763 miljoner euro. Under motsvarande kvartal i fjol låg det på 765 miljoner och analytiker hade i snitt räknat med en liten ökning.
Källor: Nordea, Bloomberg
Nordeas aktie stiger med 0,5 procent efter att först ha inlett handelsdagen nedåt efter storbankens rapport för årets första kvartal.
Rapporten präglas av ett oväntat stort lyft för räntenettot – det vill säga vad banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor. Men det var även lägre kostnader och mindre kreditförluster än väntat, vilket bidrog till resultatlyftet.
Rustad för lägre räntor
Frank Vang-Jensen tycker affärsaktiviteten känns stabil trots den svaga konjunkturen. Och han noterar även att inflationstrycket i alla nordiska länder avtar, vilket gör att det finansiella trycket på hushåll och företag nu börjar avta något.
Det lägre ränteläget som väntas framöver kan antas pressa Nordeas räntenetto och lönsamhet, enligt Vang-Jensen. Men han ser ingen ko på isen. Han beskriver banken som väl rustad för vad som väntas.
— Vi upplever att vi har en bra motståndskraft, med hög lönsamhet och låg volatilitet, säger han.
— När vi tittar på framtiden så är det klart att räntorna kommer att komma ner vid någon tidpunkt och det kommer att påverka banken. Men samlat så väntar vi oss ingen stor dramatik faktiskt, tillägger han.
Nordeas kapitalbuffert har inte belastats av någon markant ökning av kreditförluster, trots den plågsamma kombinationen av högre räntor och svagare konjunktur på senare tid.
Bekymmersam situation
Det är dock för tidigt att säga om det kan gå att skifta ut något av kapitalbufferten som banken har byggt upp till ägarna i form av återköp av aktier, enligt Vang-Jenseon.
— Det finns ju också en geopolitisk situation som är väldigt bekymmersam. Jag tror att det är väldigt bra att ha en buffert i sådana tider. Men om det inte blir mer förluster kommer vi att reducera bufferten, naturligtvis, säger han.
Räntechocken 2022-2023 var en väckarklocka för många högt belånade hushåll och företag i Sverige – som klarade sig betydligt bättre än exempelvis Danmark i finanskrisen 2008-2009, enligt Vang-Jensen.
— Det var en påminnelse för svenskarna om att det inte alltid går upp, upp, upp. Och svenskarna har hanterat detta ganska bra, även om det är tufft just nu, säger han.
