Om räntemarknadens aktörer har rätt har Riksbanken mot slutet av året med stor sannolikhet sänkt styrräntan till 1,75 procent, ned från dagens 2,25 procent. Huvudscenariot är att sänkningen görs i två steg, med start nu på onsdag.
Fast bland chefsekonomerna på de svenska storbankerna finns en viss tvekan inför den andra sänkningen – även om alla är överens om att det blir en räntesänkning av Riksbanken nu på onsdag.
Kan ge 15 000 kronor per år
Lägre styrränta påverkar räntorna på lån med korta bindningstider i hela ekonomin. Det gäller inte minst bolån med så kallad rörlig ränta, det vill säga med tre månaders bindningstid.
Skulle rörliga boräntor – som just nu kretsar kring 3 procent – hänga med nedåt med 0,50 procentenheter skulle det dra ned kostnaden för ett bolån på tre miljoner kronor med 15 000 kronor per år – 1 250 kronor per månad – om man bortser från ränteavdragets effekter.
Förväntningarna på räntesänkningar har ökat sedan inflationen i Sverige har normaliserats och då den kan väntas vara ganska stabil framöver, enligt Peder Beck-Friis, ekonom på den amerikanska kapitalförvaltaren Pimco – en av de större aktörerna på den globala räntemarknaden.
Till det kommer osäkra tillväxtutsikter på grund av Trumpregeringens hot om höga USA-tullar och förväntningar om en svag återhämtning i eurozonen, enligt Beck-Friis.
”Även om penningpolitiken har lättats och kommer att ge visst stöd, ser vi fortsatt en relativt svag tillväxttakt i Sverige under det kommande året. Därför tror vi att Riksbanken sannolikt sänker sin styrränta till 2 procent”, skriver han i ett mejl till TT om vad han väntar sig att Riksbanken gör på onsdag.
”Men med en fortsatt svag tillväxt pekar riskbilden mot fler sänkningar”, tillägger han.
Utrymmet avgörs av ECB
Utrymmet för riksbankschefen Erik Thedéen och hans direktion att fortsätta sänka räntan avgörs även av hur Europeiska centralbanken (ECB) gör med sina styrräntor.
Räntorna på lån med långa bindningstider riskerar dock att fortsätta uppåt ett tag till, enligt Beck-Friis. Investerare väntas kräva mer betalt för långa lån, särskilt i USA.
”Även om svenska statsfinanser är i betydligt bättre skick än i USA, så kommer en brantare amerikansk räntekurva sannolikt att ha spridningseffekter på svenska räntor”, skriver Beck-Friis.
