För två och ett halvt år sedan presenterade LKAB:s vd Jan Moström och energi- och näringsminister Ebba Busch en världsnyhet inför internationella journalister i Kirunagruvan. Bara ett stenkast bort hade man hittat Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller i en sedan tidigare känd järnmalmskropp som man kallar Per Geijer-fyndigheten.
Materialen beskrivs som avgörande i den gröna omställningen och används i allt från elbilsbatterier till vindkraftverk och teknologi.
Mindre beroende av Kina
Europa är i dag beroende av Kina för import av sällsynta jordartsmetaller.
Med den nya lagen ”Critical raw materials act” vill EU göra Europa mer självförsörjande på materialen. Till 2030 är målet 10 procents självförsörjning.
— Det är en självklarhet att vi måste vara mer självförsörjande. Vi har testat att inte vara det och har märkt hur det inte funkar i samband med finanskriser, pandemier och krig på vår kontinent, säger EU-kommissionär Jessika Roswall (M) när hon besöker LKAB:s gruva i Kiruna.
Nere på 1 365 meters djup åker ett självkörande tåg förbi och tömmer tonvis med järnmalm ner i ett schakt där den sedan ska separeras från gråberget. Vd:n Jan Moström kan förklara processen som ett rinnande vatten. Men nu ligger stort fokus på Per Geijer-gruvan man vill starta bara 600 meter norrut.
— Vi var helt beroende av en totalitär stat när det gällde Ryssland och gas. Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller iphones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte, säger Jan Moström.
I huvudsak är det ändå järnmalmen, den hela Kiruna stad flyttas för, som man vill komma åt även i Per Geijer-fyndigheten. Utvinning av enbart de sällsynta jordartsmetallerna säger man inte skulle vara lönsamt.
Hur kan det inte vara lönsamt?
— Vi har Kina som totalt dominerar den här marknaden. De har 80 procent av gruvproduktionen och nästan hundra procent av processen. Om vi utvinner de här materialen till en viss kostnad så kommer de att se till att lägga sitt pris precis under det. I USA har man försökt starta jordartsmetallgruvor som klappat ihop på grund av det, säger han och fortsätter:
— Men eftersom vi har järnmalm på samma plats så kan utvinningen av den bära den primära kostnaden för gruvdriften, säger Jan Moström.
Sällsynta jordartsmetaller finns egentligen i LKAB:s andra järnmalmsgruvor också, men bolaget menar att halterna i malmkroppen Per Geijer är tio gånger så höga tillsammans med en större tillgång på fosfor.
Oklart hur snabbspåret ska gå till
I mars utsåg EU-kommissionen Per Geijer-fyndigheten till ett av flera utvalda ”strategiska projekt” som ska ge gruvan ett snabbspår, eller förtur, i flera tillståndsprocesser som man sagt max ska få ta 27 månader.
Men exakt hur man ska korta en process som annars kan ta över tio år till drygt två, råder det fortfarande oklarheter kring.
Hur mycket snabbare gör det här det i praktiken att man kan komma igång med brytningen av metallerna?
— Jag kan inte svara exakt på det. Projektet innehåller vissa tidslinjer men det viktiga är att vi politiskt tillsammans med företagen visar att det här är oerhört viktigt för Europas självförsörjning och den gröna omställningen, säger Jessika Roswall.
I slutändan är det svenska myndigheter, som mark- och miljödomstolen, som ska fatta beslut om en rad olika tillstånd. Marken är skyddad av en rad olika riksintressen, inte minst rennäringen där Gabna sameby skulle få sin passage mellan sommar- och vinterbetesmarker helt avskuren av ny gruva i Per Geijer-fyndet.
— Det är väldigt många målkonflikter som finns exakt här och det är som alltid komplicerat. Men till syvende och sist behöver man balansera alla de här intressena, säger Jessika Roswall.
Jan Moström fyller i:
— Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna, säger han.
