EU:s nya klimatregler kan göra uppvärmningen dyrare för många hushåll. Enligt Energozrouti väntar stora förändringar de kommande åren, särskilt för dem som värmer sina hem med gas.
Målet: Klimatneutralt byggnadsbestånd
Byggnader pekas ut som en nyckelsektor i EU:s klimatplaner. Genom skärpta krav på energiprestanda, framför allt i EPBD‑direktivet, ska nya offentliga byggnader från 2026 vara i praktiken nollutsläppsbyggnader.
Från 2028 utökas kraven till fler nybyggen och från 2030 börjar reglerna successivt omfatta även befintliga fastigheter. Målet är ett klimatneutralt byggnadsbestånd till 2050.
Så mycket mer kan gasuppvärmda hushåll behöva betala
Samtidigt införs ett nytt utsläppshandelssystem för uppvärmning, ETS2, som väntas börja gälla 2028. Systemet lägger en kostnad på fossila bränslen som används för värme, en kostnad som sannolikt hamnar hos slutkonsumenten.
Tidiga beräkningar pekar på att gasuppvärmda hushåll kan få tvåsiffriga procentökningar i sina uppvärmningskostnader, beroende på förbrukning och prisutveckling på utsläppsrätter.

Värmepumpar – kostnadseffektivt alternativ
Experter menar att det är dags att se över alternativen. Värmepumpar lyfts fram som ett långsiktigt och kostnadseffektivt alternativ eftersom de inte omfattas av ETS2.
Biobränslen som pellets och flis ses som koldioxidneutrala alternativ, och många kombinerar uppvärmning med solceller för att minska beroendet av el‑ och värmepriser.
Så ser det ut i Sverige
I Sverige är det en mindre grupp hushåll, framför allt i södra Sverige, som fortfarande värmer med gas, men för dem kan ETS2 innebära rejält högre kostnader.
I en SVT-artikel har en villaägare i Malmö berättat hur kostnaden för biogasvärmen i huset har skjutit i höjden.
På kort tid har årskostnaden ökat från omkring 20 000 kronor till en prognos på över 100 000 kronor, och han tvingas nu använda sin sparbuffert för att klara gasräkningarna, som vissa månader ligger på 15 000–20 000 kronor. Fallet visar hur utsatta gasuppvärmda hushåll kan bli när energipriserna rusar.





