Undersökningen baseras på inkomståret 2024. Då hade 67-åringarna, födda 1957, typiskt sett knappt 4 000 kronor mer i månadsinkomst jämfört med de nyblivna pensionärerna året innan.
— Vi räknar om allting till 2024 års penningvärde så att det ska vara jämförbart, säger Ström.
Året innan, 2023, sjönk däremot köpkraften för de dåvarande 67-åringarna.
— Det var inflationen som gjorde att de som var födda 1956 fick lite mindre att röra sig med. Men nu när inflationen har fallit tillbaka igen är det en ganska stor ökning.
Skatten gav effekt
Det finns fler förklaringar till varför inkomsterna börjat öka igen.
— De som går i pension nu har i mycket högre grad jobbat hela vägen fram till pensionsåldern – det är den starkaste förklaringen. Förr var det mycket vanligare att man blev långtidssjukskriven eller långtidsarbetslös.
Men en skattekompensation spelar också in, eftersom personer födda 1957 inte fick del av det förhöjda grundavdraget 2023, säger Ström.
— För just årskull 1957 gjorde man en skatteteknisk justering. De betalade för hög skatt 2023 och fick tillbaka det 2024. Men även om man räknar bort det så skulle de ha hamnat en bra bit över personerna födda 1956.
Fler jobbonärer
Samtidigt som inkomsterna steg under 2024 ökade också antalet så kallade jobbonärer – vilket Alecta definierar som personer över 66 år som fortsätter att arbeta – med 20 000 till totalt 465 000.
— Det vanligaste är att man jobbar någon eller några dagar i veckan.
Alecta har tidigare gjort intervjuer med några hundra ”jobbonärer”
— De flesta säger att de tycker att det är kul att fortsätta jobba. De jobbar för att de vill – inte för att de behöver det, säger Ström.
