Sverige har kritiserats för höga bostadspriser och hög skuldsättning för hushållen varje år sedan kommissionen införde sina årliga ekonomiska rekommendationer till medlemsländerna år 2012.
I årets rapport anses dock läget inte längre vara lika sårbart.
”Även om den svenska ekonomin är starkt känslig för ränteläget på grund av den utbredda användningen av rörliga bostadsräntor så har den visat sig motståndskraftig till de högre räntorna under 2022 och 2023, vilket fått bostadspriserna att sjunka. . . Hushållens skuldsättning som andel av bnp, som har fallit sedan pandemin, har planat ut under 2025 och väntas vara stabil", skriver EU-kommissionen bland annat.
Klimat och skola
Därmed anser man nu för första gången att det inte råder någon så kallad “makroekonomisk obalans” i Sverige.
Det innebär dock inte att allt anses vara frid och fröjd. Sverige rekommenderas fortsatt att reformera hyresmarknaden och stimulera bostadsbyggandet.
Kommissionen konstaterar också att utsläppen av växthusgaser ökar och att Sverige inte är i fas för att klara sitt EU-mål till 2030. Snabbare och enklare tillstånd efterlyses för mer förnybar energi, framför allt för vindkraft, både på land och till havs.
Även den svenska skolan får kritik för att vara ojämlik och missgynna elever med invandrarbakgrund.
Bulgarer granskas
Bland övriga EU-länder riskerar Bulgarien – som släpptes in i eurozonen så sent som den 1 januari i år – att straffas för sitt alltför höga budgetunderskott, som väntas ligga över fyra procent både i år och nästa år. Kommissionen föreslår nu startandet av en formell procedur mot landet.
Mer allmänt pekar EU-kommissionen i sitt ekonomiska vårpaket på behovet av omskolning och en bättre utbildad arbetskraft.
“En union som investerar i kunskaper, kvalitetsjobb och levnadsstandard är en union som kan utkonkurrera . . . alla utmaningar”, säger arbetsmarknadskommissionären Roxana Minzatu i ett pressmeddelande.
