Söndag 18 Maj 2025
Tillsammans med Estland utvecklar de nordiska länderna just nu ett reservsystem för betalningar, vilket är tänkt att finnas på plats redan under 2026.
Den senaste tidens kabelbrott i Östersjön har fått de nordiska länderna att, tillsammans med Estland, vilja utveckla ett sabotagesäkert reservsystem för betalningar, rapporterar DN.
Ryssland har, av flera underrättelsetjänster, anklagats för att ligga bakom sabotaget på undervattenskablarna – något man förnekat från Kremls håll.
Omvärldsläget gör emellertid intiativet nödvändigt, enligt flera aktörer.
– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot på Finlands centralbank, till DN.
Samma linje höll Sveriges riksbanskchef Erik Thedéen i mars.
– Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Sverige och vårt närområde behöver både offentliga och privata aktörer skyndsamt växla upp arbetet med att skapa en betalningsmarknad som kan stå emot störningar, sa han då i ett pressmeddelande.
I Sverige används kontanter vid ungefär var tionde butiksköp, medan betalkort och Swish är de överlägset vanligaste metoderna för betalning i dag, enligt en rapport från Riksbanken.
Med det nya reservsystemet hoppas man kunna bygga upp en mer robust vill man förbättra möjligheten till offlinebetalningar och därigenom också motståndskraften vid störningar.
– Vi har samlat berörda aktörer och tillsammans med dem ska vi få en lösning på plats senast 1 juli 2026. Men vi uppmanar också allmänheten att stärka sin egen betalningsberedskap och ha såväl fysiska betalkort som kontanter tillgängliga samt använda sig av dessa betalmetoder med jämna mellanrum, sa Erik Thedéen i mars.
Pontus Johnson, professor på KTH och föreståndare för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, är positiv till reservsystemet – som redan är under uppbyggnad – men lyfter samtidigt fram fördelen med just kontanter.
– Det behöver vare sig internet eller el för att fungera, så det är ett väldigt robust betalmedel. Men det är också kostsamt för alla att hantera alla dessa sedlar och mynt, säger han till DN.
MISSA INTE: Här försvinner kontanterna – redan om elva år
