När bolånetaket höjs och amorteringskraven lättas är tanken att fler ska kunna ta klivet in på bostadsmarknaden. Framför allt riktar sig reformerna till förstagångsköpare som i dag har svårt att spara ihop till en kontantinsats. Men vad händer när fler får möjlighet att låna mer, samtidigt som utbudet av bostäder inte förändras?
Flera remissinstanser varnar nu för att effekten kan bli kraftigt stigande bostadspriser, och att de hushåll som var tänkta att gynnas i själva verket kan pressas ännu längre bort från sina bostadsdrömmar.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleVinnarna av nya bolånereglerna – vem är du?
Enligt Karl Walentin, gästprofessor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är det tydligt vilka som står att vinna på förslagen.
– Vinnare är bankerna som får göra mer affärer (ge ut större bolån). Bostadsägare som tjänar på prisuppgången, det vill säga främst de som planerar att flytta till en billigare bostad, säger han i en intervju med Nyheter24.
Dessutom finns det äldre hushåll som har mycket kapital men låga inkomster, exempelvis pensionärer, som kan gynnas särskilt av att det skärpta amorteringskravet tas bort.
– Borttagandet av "det skärpta amorteringskravet" (1 % extra amortering om lånen överstiger 450 % av inkomsten) gör att hushåll med låg inkomst, exempelvis pensionärer, inte behöver amortera lika mycket som tidigare, fortsätter han.
Förlorarna – drabbas du?
Trots att reformerna marknadsförs som en lättnad för unga vuxna, varnar flera experter för att de i praktiken riskerar att bli förlorare.
– Absolut, de kommer ju att pressas att ta större bolån (av andra budgivare som kan låna mer efter reformen) och därmed ta på sig högre räntekostnader för bostad och mer risk, säger Karl Walentin.
Han påpekar också att problemet med förslaget är att det gäller alla, inte bara förstagångsköpare.
– Vi får inte fler trevliga villor som barnfamiljer vill och kan flytta in bara för att reglerna ändras. Så länge människor slåss om samma bostäder kommer uppluckrade regler bara att leda till högre priser, säger han till Svenska Dagbladet.
Prisspiraler och regionala effekter
Om bolånetaket höjs från 85 till 90 procent och det skärpta amorteringskravet tas bort, kommer hushåll i hela landet att få större köpkraft, men effekterna kommer inte att bli jämnt fördelade.
– Prisökningarna som reformen skapar blir störst (även på sikt) där det inte går att bygga mer, det vill säga oftast i en storstad, säger Karl Walentin till Nyheter24.
Särskilt känslig bedöms marknaden för centrala bostadsrätter vara, som i exempelvis Stockholms innerstad, där utbudet är konstant men efterfrågan kan drivas upp av lättade lånevillkor.
Risk för ökade priser – och större sårbarhet
Utöver Walentin har flera tunga remissinstanser, som Konjunkturinstitutet (KI), uttryckt oro över regeringens förslag. KI pekar bland annat på att risken för ökade bostadspriser, försämrat konsumentskydd och större finansiell instabilitet.
– När det gäller bolånetaket ser vi starka konsumentskyddsskäl att ha kvar det på nuvarande nivå. Ju högre bolånetak desto större risk att framför allt unga hamnar i en tuff sits med större lån än tillgångar när bostadspriserna går ner. Det måste man ha med sig i den här diskussionen, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på KI till SVD.
Slutsats: Mer risk – men inte mer bostäder
Medan regeringen hoppas att lättnaderna ska öppna dörrar till bostadsmarknaden, varnar ekonomer för att de snarare riskerar att blåsa upp priserna ytterligare, särskilt i attraktiva områden där byggandet inte hänger med. Och även om vissa grupper gynnas, är bilden komplex.
– Intentionen att underlätta för förstagångsköpare är välmenad, även om analysen inte håller. Sedan finns det vissa grupper som hamnar i kläm med nuvarande system, till exempel äldre som ofta har mycket kapital men låga inkomster, som kommer att gynnas av att inte behöva amortera lika mycket, säger Karl Walentin.
Han konstaterar att i ett läge där bostadsbristen kvarstår, är risken stor att politiken i praktiken hjälper de som redan har, snarare än de som står utanför.
